Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. Hazelius’ ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid 161
i 1808 års lantvärn. Som bekant framkallade detta företag ett av
den götiska patriotismens tidigaste litterära dokument, Tegnérs
ryktbara Krigs-sång för Kongl. Skånska Landtvärnet. Det är
folkuppbådet till värn om frihet och fosterland, som Lantvärnssången
förhärligar. Betecknande för den stämning vari den diktats är ett
brev från Tegnér till svärfadern Myhrman 25 maj 1809, där han
som enda möjligheten för en effektiv krigföring tänker sig, »om
genom ett mycket fritt regeringssätt alla Nationens återstående
krafter spändes och hvar medborgare här som i Norge vore soldat.
Men med en vidsträckt Kungamakt och stående Arméer förlamas
all energie, och slafveri och beroende måste bli vår slutliga lott.»1
Ett ytterligare uttryck har detta frihetspatos erhållit i diktens
anslutning till Schillers Wilhelm Tell, som Tegnér själv
understrukit genom att signera sången med »W. Tellus». I det
schweiziska folkupproret mot en utländsk betvingare har Tegnér tydligen
sett idealet för det nationella försvarskrig och den anspänning av
folkets alla krafter, varpå han i Lantvärns sångens dagar hoppades.
På denna linje ligger också Natt och Dags broschyr. Wilhelm Tell
slutar med folkets jubel över den tillvunna friheten, musik, festtåg
och hurrarop, en stämning som också återkommer i Lantvärnssångens
slutscen:
Och dagen firas
med dans och lek,
vår panna siras
med krans af ek.
Den fyllda kannan
kring laget går,
och ingen annan
är skåln än vår.
Böök har betonat, att samma schweiziska feststämning ligger
till grund för Eousseaus »demokratiska och extatiska fantasier över
medborgarfester, en smula ofullkomligt förverkligade under franska
revolutionen». Och en utlöpare av denna ursprungliga rot är också
Natt och Dags götiska arméreform, som i Tegnérs Lantvärnssång
haft en eggande och befruktande inspirationsanknytning. Kanske
bör dock i detta sammanhang även påpekas, att Hazelius just 1815
läst Schillers schweiziska frihetsdikt.
1 S. Skr., ed. Wrangel-Böök, II, s. 371. Jfr Böök, Es. Tegnér, s. 112 ff.
11 — 2877. Samlaren 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
