Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Henry Olsson
I sin självbiografi för Svenskt biografiskt lexikon konstaterar
Hazelius, att »den corps, vid hvilken han anställdes, gynnade hans
hög för studier, i synnerhet som han de första 8 åren var lönlös
och således mindre i tjenstgöring, hvarigenom han fick tillfälle att
mera fritt egna sig åt boklig sysselsättning». Hans militära
förpliktelser under de närmaste åren torde i själva verket ha inskränkt
sig till några månaders behagliga sommarströvtåg.
Fältmätningskåren hade inrättats år 1805 enligt utarbetat förslag av dåvarande
översten af Tibell, som samtidigt förordnades till chef, och dess
organiserande hade icke blott militär betydelse utan utgör också en
mycket viktig etapp i det svenska kartväsendets utveckling.1 Kårens
åliggande förklarades vara att avfatta en på vetenskapliga
iakttagelser grundad karta med beskrivning över riket och i krig att vara
införlivad med arméns generalstab och utföra de förrättningar, som
annars tillkomma generalkvartermästarestaben. De kort efter
utbrytande krigen hindrade dock under många år dess fulla utbyggande.
År 1811 förenades den med fortifikationen till den s. k.
ingenjörkåren, som fördelades i tvenne brigader, fortifikations- och
fältmätningsbrigaden; till gemensam chef efter general Tibell utsågs 1812
överste Franc Sparre. Rekognosceringarna hade dittills bedrivits i
Västerbotten, men enligt Kungl. Maj:ts befallning 23 febr. 1812
avbrötos dessa arbeten och i stället skulle rekognosceringen
förläggas till Skåne — förmodligen en följd av den pågående
omorien-teringen i svensk politik. Under somrarna 1815, 1816 och 1817
deltog Hazelius i de skånska rekognosceringarna, som först voro
förlagda till Malmöhus och sedan överflyttades till Kristianstads
län. Med vanlig påpasslighet har han därunder begagnat tillfället
till sin egen allmänna utbildning.
Av Hazelius’ självbiografi framgår, med vilken energi och
konsekvens han sökt utnyttja alla bildningsmöjligheter. Efter vad han
meddelar, lärde han sig på egen hand något latin och italienska.
Han erinrar vidare om att hans litterära smak föll på den nya
tyska, danska och svenska vitterheten samt nämner, att han vid
1815 års promotion i Uppsala gjorde bekantskap med romantikens
»unga härolder» i Sverige. Som bekant var det en hel rad av den
nya riktningens koryféer, som vid promotionen i juni 1815 mottogo
magisterbrevet, Atterbom, Palmblad, Sondén, Gumælius, Börjesson,
1 Jfr för det följande Hazelius7 uppsats i Krigsvetenskapsakademiens
handlingar 183,2, s. 248 ff.: Berättelse om fältmätnings-corpsen och dess arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
