Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: J. A. Hazelius' ungdomsutveckling och 1810-talets idéstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Henry Olsson
rent revolutionära tanken på en »nationalbeväring1», och Blanck liar
i detta sammanhang1 citerat ett brev från Rääf till Hartmansdorff
30 aug4. 1811, där nationalbeväringen kallas »en inrättning som för
evigt skall försäkra tankens och politisk frihet».1 Hartmansdorff,
som vid denna tid var politisk oppositionsman, utvecklar liknande
tankegångar som Natt och Dag i ett brev till Lagerhjelm 15 jan.
1820, där han talar om att regementenas och beväringens årliga
vapenövningar borde förbindas med folkfester, »då framfarne
hjältars minnen med kraft och fröjd kunde småningom af hela det
uppväxande släktet firas».2 Nämnas kan också Lefréns tal i
Krigsvetenskapsakademien 22 dec. 18193, Om nyttan och nödvändigheten
af en krigisk national-anda, samt medlen att väcka och
vidmagt-hålla den, där han på sitt program uppställer kroppsövningar i
skolorna såväl som vid de högtider, då stora folksamlingar
förekomma, införande vid läroverken av undervisning i krigsyrket samt
militärbefälets upplysning. Det är den »götiska» tiden samt
stormaktstiden och dess kungar, som frammanas av dessa ideal, vilka
ju icke nödvändigt behöva innebära en politisk radikalism men
däremot ofta förenas med en politisk opposition mot det närvarande:
av den för svensk anda främmande Karl Johan vore ingen nationell
pånyttfödelse att vänta, möjligen däremot av prins Oskar och
framtiden. Fosforismen var genom hela sin kulturorientering disponerad
för samma ståndpunkt. Och det är därför icke med alltför stor
förvåning man tar del av ett dokument, där f. d. kungl,
bibliotekarien Pehr Malmström inför Karl Johan anställt en revy med
antidynastiska tendenser inom landet. Bland de missnöjda, som den
utomordentligt lyhörde rapportören uppräknat, befinna sig också
»anhängarne af den nya filosofiska skolan» (Schinkel, a. a. s. 380).
Det finns i själva verket en mycket god orientering i romantisk
politisk åskådning denna tid, vilken just i samband med Natt och
Dag* har ett särskilt intresse. Det är Atterboms utländska resebrev4
1 Geijers götiska diktning, Uppsala 1918, s. 54.
2 H. Almquist, Aug. v. Hartmansdorffs personlighet o. tidigare politiska bana.
Hist Tidskrift 1916, s. 91 f.
3 Handlingar 1818—21. Att döma av general Akeells Minnen (Norrköping
1884, s. 43 ff.) har fältmätningskåren utgjort en brännpunkt för striden om 1812
års politik. Till dennas motståndare hörde nämligen chefen general Tibell, något
som föranledde förföljelse »från de högre kretsarna» och en partibildning till hans
försvar, där Lefrén och Akrell voro de ledande (båda män som utövat inflytande
på Hazelius, den senare hans lärare på Karlberg).
4 Minnen frän Tyskland och Italien. Saml. skr. i obunden stil, 1:1.
Örebro 1859, s. 25, 96, 103, 136.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
