Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Kolonialintresset i Sverige under slutet av 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLONIALINTRESSET I SVERIGE UNDER SLUTET
AV 1700-TALET.
Några drag.
Av
HARALD ELOVSON.
Det livliga intresse för kolonier och kolonisationsfrågor i
Frankrike under 1700-talet, som ingående studerats av flera forskare, var
inte begränsat till detta land utan gjorde sig, med större eller mindre
styrka, gällande runt om i Europa. Man kan också spåra det i
Sverige.
En typisk frukt av detta intresse i vårt land är den »Afhandling
om nyttan för Sverige af Handel och Nybyggen i Indierna och på
Africa», som med förord av Patriotiska sällskapets sekreterare Adolph
Modéer utgavs 1776. Den anonyme författaren, den 26-årige officeren
Ulrich Nordenskiöld, en äldre broder till de bekanta skriftställarna
Carl Fredrik och August Nordenskiöld, berör först frågan om nyttan
av kolonier överhuvud för ett land, varvid han bl. a. vänder sig mot
dem, som »trodt at Ultra-Marinska besittningar äro farlige Ägendomar»,
en uppfattning, som vid denna tid vuxit i styrka framför allt på grund av
fransmännens förlust av sina nordamerikanska kolonier genom freden
i Paris 1763.1 Nordenskiöld uppehåller sig därefter utförligt vid de
fördelar, som Sverige speciellt kunde ha av en exotisk besittning,
vilket föranleder honom att till slut ingående redogöra för trakter, som
lämpligast borde komma i fråga vid ett eventuellt svenskt
kolonisationsföretag.
I direkt samband med tidens livliga kolonisationsintresse måste
man också, synes det mig, ställa Gustaf III:s bekanta enträgna strävan
att under det amerikanska frihetskriget utnyttja den politiska
situationen för att skaffa Sverige en transatlantisk besittning. Gustafs
ansträngningar resulterade ju som bekant till sist i att Frankrike mot
vissa handelspolitiska förmåner 1784 till Sverige avträdde den lilla
klippön St. Barthélemy i Västindien. Gustaf behöll livet igenom
1 Jfr A. Feugêre, Un Précurssetir de la Revolution: L’Abbé Raynal,
An-goulême, 1922, s. 146—48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
