Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Alexander, Bo Jonsson Grip och Albrekt av Mecklenburg. Av Anton Blanck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konung Alexander 5
rens egna avsikter. Däremot har han — med ett par viktiga och
karakteristiska undantag — lämnat hela det vidlyftiga partiet om
Alexanders fantastiska äventyr i Indien alldeles obearbetat i en
trogen översättning. Man behöver ej jämföra länge för att finna, att
svensken gjort sina förändringar systematiskt och i en viss avsikt.
Ett studium av dem röjer hela hans författarpersonlighet, hans
ställning, politiska åsikter och mycket av tidens säregna intima liv.
För att emellertid en undersökning av vår författares
omdaningsarbete må kunna göras oberoende av den tolkning därav, jag
tänker mig, har jag ansett det riktigast att först konstatera
skiljaktigheterna mellan latinska originalet och den svenska texten och
att först sedan i ett sammanhang diskutera deras aktuellt politiska
innebörd, detta trots att ett ständigt och samtidigt påpekande därav
säkert gjort framställningen verkningsfullare. Jag börjar då med
en granskning av skiljaktigheterna i fråga om Darii personlighet.
De äro mest i ögonen fallande. Därefter ämnar jag undersöka
Alexander-gestalten efter samma metod.1
I.
Darius har visserligen fått sitt namn knutet blott till de
nederlag, som blevo Alexanders segrar, men hos den antika
historieskrivningen framträder han likväl alltid med glansen av den persiske
storkonungens majestät. Han dukar under för forntidens störste
härförare, han flyr, men även i olyckan och förnedringen har han,
trots svagheten och känsloutbrotten, härskarens värdighet kvar.
Curtius skildrar med bataljmålningens dramatiska konst hur hans
höga stridsvagn försvinner i de väldiga dammolnen vid härarnas
flykt från Arbela-slaget. Man hörde blott smällarna av gisslen som
drevo hästarna framåt. Men väl framme i Ekbatana är han färdig
1 Mina textcitat avse för latinet Hukas nyssnämnda edition. Den svenska
texten citeras efter Ahlstrands upplaga (Svenska For nskrifts-Sällskapets Samlingar
12, Sthlm 1862; titelbladet har felaktigt Klemmings namn som utgivare).
Samtliga citat äro kontrollerade mot den enda handskriften, Kungl. Bibliotekets codex
D 4, gammalt signum, varvid dock endast obetydliga ändringar ifrågakommit. I
Ahlstrands nära nog bokstavstrogna avtryck har jag likväl infört interpunktering
och stora bokstäver enligt modernt bruk. Alla förkortningar ha upplösts. Ett
fåtal alldeles påtagliga korruptioner ha bättrats. I marginalen ha ett antal glosor
och översättningar insatts, dels för att bidraga till en del ställens tolkning, dels
för att praktiskt underlätta läsningen för dem som icke dagligen syssla med
fornsvenska texter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
