Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Alexander, Bo Jonsson Grip och Albrekt av Mecklenburg. Av Anton Blanck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Anton Blanck
låter han oss beundra sin hjältes överlägsna klokhet. Alexander
är icke en bländande riddare, han är en djuptblickande statsman
och diplomat, som känner människorna och förmår att imponera
på dem just genom denna hemliga makt. Han är tapper, en stor
krigare, men offrar ingenting på det yttre, är rent av liten och
ful, och detta understrykes med särskild kraft. Han är djärv och
klok. Denna världens rikedom betyder mycket för honom, han
erövrar världen och den ger honom skatt, mer än någon man fått.
Hans klokhet sträcker sig även till grundliga omsorger om sitt
väldes rätt och ekonomiska angelägenheter. Vad författaren
beundrar hos honom är den fullkomliga härskarutrustningen, den
personliga storhet, som ger makt åt mannen.
Realist var utan tvekan den som tecknade detta
härskarporträtt och han levde i en realistisk tidsålder. Det är icke svårt att
se att han var fullt medveten om detta. Hans mycket intelligenta
sätt att med en liten glimt under berättelsens gång låta oss förstå
var han finns med sina sympatier och meningar, ja, detta att han
rent av ser icke blott på händelserna, utan även på sig själv med
en viss ironi, vittnar tydligt om ett temperament, som icke gärna
kunnat undgå en hög grad av självrenektion. Om vi nu efter
studiet av Alexanders karaktär återvända till hans företal, så skola vi
också lätt finna hur genomtänkt hans program var och hur typiskt
det är för en tid, som reagerar mot ett äldre, mer romantiskt
uppfattningssätt.
Han börjar med att slå fast att det behövs eftertanke och
förstånd för att förstå hans bok:
1 Uilin ij mærkia ok höra,
hwath fordhom kunno the hedhno göra,
ij forstandin thet ey wæl,
vtan ij gömin* thet medh snille ok skæl. *begrunda
Sedan kommer sammanfattningen av Alexanders storverk:
7 Ij tolff aar wän han wærlena sik.
Honom gåfwo skat badhe fatighe ok riik
som äldre sidhan ængin fik.
hwarte dödher æller qwik.
Sådan makt och storhet, som Alexander vann, har ingen annan
vunnit. Man talar om de stora hjältarne, men vad ha de uträttat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
