Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Alexander, Bo Jonsson Grip och Albrekt av Mecklenburg. Av Anton Blanck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 Anton Blanck
havet av viktiga fasta hus och rättighet att utkräva kronans
inkomster i länet. För Bo Jonsson voro länen ofta pantelän, d. v. s.
han hade dem som säkerhet för sina lån till kronan. I händerna
på en så hänsynslös realpolitiker som Bo Jonsson innebar sålunda
länsherreställningen utomordentliga maktresurser. »Det inflytande
på förvaltningen, som han sålunda förvärfvade, gjorde honom till
den faktiske herren öfver vidsträckta områden, där han både med
ekonomiska och militära maktmedel kunde stödja sin ställning»,
säger Rosinan (s. 164) och fortsätter: »Då största delen af riket på
detta sätt efter hand kom i hans händer, blef länsrätten det
förnämsta inseglet på hans makt.» Även länen voro koncentrerade
i landets östra delar. Alla de viktiga borgarna från Nyköping ner
till danska gränsen voro i hans händer, Södermanland och
Östergötland, där han ju också var den störste jordägaren, hörde nästan
helt till hans län. I- Västergötland innehade han de viktigaste
borgarna, Västmanland och Bergslagen med de stora
naturtillgångarna disponerade han och därtill kom hela Norrland ovanför
Gästrikland samt hela Finland. »Husen» voro föremål för hans
utomordentliga omsorger och stärktes genom väldiga nybyggnader.
Kungamakten hade icke mycket kvar i landet efter detta. Den
man som på några få år, utan att anlita revolutionära medel, så
skaffade sig all makt i landet måste ha varit en personlighet av
enastående sammansättning och proportioner. Men om denna
personlighet veta vi egentligen ingenting utöver vad hans gärningar
låta oss ana. Att han ägt klokhet och kraft över vanliga mått är
tydligt. Allt vi se av honom i politik och affärer talar för att
klokheten ofta även kunnat kallas smidighet och list, att kraften
stegrats till brutalitet. Icke ett enda sympatiskt drag har bevarats
av honom — donationer till kyrkan från en man med hans
rikedom säga mycket litet om sinnelaget. Han var nog mer
biskoparnes bankir än deras skriftebarn. Rosinan, som mest levat sig in i
hans öden, håller före att Bo Jonsson varit en ensam man, som
icke ville eller kunde ha vänner. »Så starkt egocentrisk som i
öfrigt hela hans sträfvan var, kräfde planerna knappast annan
utformning än de fingo genom honom. Då dessutom hans framfart
var så snabb och våldsam, att mänsklig hänsyn trampades under
fötterna, kan man ju förstå, att han väckte opposition i vida
kretsar. Men det var kanske icke endast detta. Inför den mystik, som
onekligen omsluter hela haas företeelse, frestas man nästan att ana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
