Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiskt verklighets stoff i Atterboms hyperboreiska republik. Av Carl Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Carl Santesson
att även noterna till verkets senare avdelning fixera en viss
överensstämmelse mellan hyperboréer och neapolitanare. Atterbom hade
i dem understrukit, huru Astolf vid sin återkomst fann den förra
käcka och godmodiga råheten hos sitt folk förbytt i en råhet »med
flärd, skryt och feghet»: det bringar i minnet brevets ord om
neapolitanarnes »stortalighet och pultroneri». Ett par effektfulla
scener i hyperboreaden visa nu dessa egenskaper i samspel.
Underrättelsen om att fienden anfaller mötes av det hyperboreiska folket,
trots illa dold rädsla för den förestående faran, med krigiska
frasbravader i stil med Neapels frihetsälskares. Nationens allmänmenare,
Mopsus, är, om icke i andra ting, åtminstone som patriotisk retor
fullt i nivå med situationen. Han bjuder en spartansk landstorm
att stålklädd draga i fält till blodigt offer på frihetens altare, han
tager ett högtidligt löfte av medborgarhären att segra eller dö, allt
under baktankar på att själv med det första försätta sig i säkerhet.
Eden svärj es vid Nordens gråa fjäll, och den antika ci vismens anda
lever upp — på folkets läppar:
I massor vältrom oss, i legioner
Af Fabier, till lägret ut! Till lägret! (s. 303.)
Sådan är fälttågets heroiska upptakt, med neslig motsägelse
snarligen följd av självuppgivelse och harhjartad flykt. Ingenting
utesluter, att den parodiska snabbteckningen närmast inspirerats
av neapolitanarnes olyckliga frihetskamp. Man kan till och med
visa, att Atterbom haft dem i tankarna, när bilderna från den
hyperboreiska republiken togo form. Den med dessa partier av det
4:e äventyret samtidiga recensionen av Jouy’s Moralen, tillämpad
politiken (Svea 1826) för nämligen, med anledning av Jouy’s förakt
för »militär-espriten», republikanska nationalarméers krigföring på
tal, varvid Atterbom nämner nordamerikanarna som ett bedrövligt
exempel. »Sämre», fortsätter han, »har ännu ingen nation krigat,
än denna; med undantag af Neapolitanerne, som i detta hänseende
stå nedanom all kritik — och nederst just i det fälttåg, hvilket de
utförde i egenskap af medborgsmän^ } Händelserna från våren
1821 stå ännu levande för hans minne, och de energiskt formulerade
orden darra av förakt. Det var då endast naturligt, om dikten på
sitt avstånd och med sina medel i ett par uppträden följde en
sam-tidshistorisk verklighet i spåren och sagospelets bild av en demo-
1 Svea, H. IX: 2, s. 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
