Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiskt verklighets stoff i Atterboms hyperboreiska republik. Av Carl Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historiskt verklighetsstoff i Atterboms hyperboreiska republik 83
citoyen lyder.1 Över upplysningens och revolutionstidevarvets
kosmopolitiska filantropism sprides likaledes löjet. Efter den
patriotiska banketten spelar sålunda Mopsus, som i rusets vänsällhet
känner sig universellare än själva universum och hänförd bjuder
hela mänskligheten famnen, bland andra roller även den av en slags
Anacharsis Clootz, en av revolutionens narrfigurer, betitlad »1’orateur
du genre humain» och författare till arbetet La république
uni-verselle.2
Allt som allt visar det sig klart med vilken levande skärpa
den franska revolutionen stod för Atterboms syn, när han i upptågen
från sin imaginära republik gisslade dårskapen av en konsekvent
demokrati, och huru medvetet och påpassligt han som parodist satte
in sina stötar på alla de punkter löjet kunde nå. Att skalden, som
Vetterlund med rätta framhävt,3 härvid avskilde allt som var stort,
heroiskt och berättigat hos den historiska förebilden, att han icke
ville se den nationella energien bakom vildheten och lidelserna utan
drog ned folkväldesdramat till farsgycklets plan stod endast i
samklang med hans satirs syftemål. Det allmängiltigt betydelsefulla
händelsestoff den franska revolutionen skänkte honom för
inträngandet i en demokratis politiska liv och studiet av massans psykologi
utnyttjade han konsekvent vid anfallet på dem, i vilka han såg
revolutionsteoriens arvtagare; i den lumpna imitationen underströk
han det ursprungliga mönstrets förhatliga drag.
Frågan om revolutionens återspegling i sagospelet, uttrycket
för Atterboms djupa ovilja mot allt radikalt offentligt väsen av
fransk typ, hänger på det närmaste samman med spörsmålet om
vad diktaren visste om samma revolution. Tack vare ett otryckt
Atterbom-brev kan man åtminstone visa på ett historiskt arbete om
denna som, icke långt innan det 4:e äventyret tog form, bevisligen
lästs av skalden med största intresse och därigenom i varje fall får
räknas såsom en av hans främsta kunskapskällor om tidevarvet. I
brevet, riktat till Palmblad och skrivet den 25 maj 1825,á säger
1 I sin anmälan av Jouy’s Moralen, tillämpad politiken citerar Atterbom
följande mening ur Jouy’s bok: »Konstituerande församlingens verldskunniga
förklaring påminde menniskorna, att de födas fria och uti rättigheter lika.»
Atterbom, vars satiriska anspelning kanske aktualiserats just av detta ställe, tillägger:
»Månne icke rätt många menniskor visste det förut?» (Svea, H. IX: 2, s. 155).
2 I recensionen av Jouy’s Moralen, tillämpad politiken nämner Atterbom
Clootz vid sidan av Gregoire (Svea, H. IX: 2, s. 151); man ser, huru de olika
revolutionsmännens individuella fysionomier varit honom förtrogna.
3 A. a., s. 268.
4 Brevet i fröken Ebba Atterboms ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
