Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiskt verklighets stoff i Atterboms hyperboreiska republik. Av Carl Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historiskt verklighetsstoff i Atterboms hyperboreiska republik 87
såsom ett slags andligt fabricat tillverka sig.»1 Några sidor längre
fram i samma föreläsningar fortsätter han: »Om Nord-Amerika,
hvilket egentligen tillika repräsenterar den moderna Eepublikanismen
i hela dess gemensamma charakter och syftning, har jag redan yttrat
mig. Det är ett ännu på Historiens utslag väntande försök att
tillverka en stat af blotta begrepp, af maximer om hvilkas efterlefnad
en mängd menniskor öfverenskommit för att med det möjligaste
minsta omak få bredvid hvarandra välpläga sig af sitt jordbruk,
sin industri och sin handel, fortplanta sitt slägte, tolerera hvad som
är en likgiltigt samt hålla tal om frihet och upplysning.»2
Utomordentligt typiskt återgiva dessa uttalanden den
argumentering, varmed dåtida konservatism underkände Nordamerikas
statsbildning och förnekade dess framtida livsduglighet.3 I
slutreflexionerna av Hans Järtas uppsats Om de Nord-Americanska Förenade
Staternas materiella tilväxt i 2:a häftet av Odalmannen (1824) finna
vi den ånyo mycket likartat formulerad. Enligt Järtas mening
saknar det nordamerikanska statsförbundet organisation och inre
sammanhållning. »Det utgör», säger han, »et stort aggregat af
enskilda närings-interessen, et bolag af vinningslystna cosmopoliter»
med möjlighet till bestånd endast under gynnsamma förhållanden.
Ordet bolag äger här samma låga valör som hos Atterbom; Järta
angriper ju också annorstädes dåtida liberala statslärares åsikt av
staten såsom ett bolag. »Sålänge», fullföljer han sitt resonemang,
»må också detta, i sin art enda, försök gälla såsom bevis, at
enskilda beräkningar af nytta allena kunna sammanhålla större
mennisko-samhällen; at en nation icke behöfver, jämte förenande former,
den bindande organiska kraften af folkstamens enhet, af en för
1 Handskrift i K. B. Häft 4, s. 6.
2 A. a., H. 5, s. 6.
3 Då Atterbom kallar Nordamerika i statligt hänseende »blott en förening
af ett handelscompagnie och ett öconomiskt institut», delar han den åskådning
Burke uttalat i Renections ön the revolution in France, att staten vore något annat
och vida högre än »a partnership agreement in a trade of pepper and coffee, calico
or tobacco, or some other such löw concern» och som Adam Müller sedermera, i
anslutning till Burke, gjorde sig till tolk för i sina Elemente der Staatskunst. Samma
etikett på Nordamerikas statsbildning återfinnes längre fram hos Atterbom i en
ändå skarpare förkastelsedom i Studier till philosophiens historia och system (1835).
Han talar här om radikalernas statsmönster, »det ofantliga handels- fabriks- och
åkerbruks-bolaget Nord-Amerika; der de med hänryckning skåda ett samhälle, som
ohölj dt grundar sig på Egoism, Njutningslust och Industri, samt ögonskenligen
blomstrar desto yppigare, ju mindre det befattar sig med Religion, Uppfostran,
Sedlighet, Vetenskap och andra sådana hjernspöken.» (s. 371, 372.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
