Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiskt verklighets stoff i Atterboms hyperboreiska republik. Av Carl Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 Carl Santesson
ment: lovorden över Förenta Staternas enastående företräden bindas
nu samman med häftiga angrepp på de förstockade »historiske»,
vilka genom sina tidskrifter och tidningar, Odalmannen, Svensk
Litteraturtidning1, senare även Svea, på allt vis sökte förringa
Amerikas värde. Under åren 1825 och 1826 återkommer tidningen
ständigt på sitt envist omtuggande maner till temat Nordamerika
och den historiska skolan i en rad attacker på den monarkiska
principens och det feodala ståndssamhällets försvarare, varigenom
debatten delvis föres upp på det statsvetenskapliga planet. Med
utgången av år 1826 betraktar emellertid Argus denna kampanj som
lyckligen slutförd; i sitt nummer för den 30 december 1826 förklarar
tidningen, att den genom de uppsatser och statistiska underrättelser
om Amerika som under 1 Va års tid stått att läsa i dess spalter
tror sig ha rubbat Amerika-fiendernas planer att nedsätta landet i
den allmänna opinionen, varpå den till slut självbelåtet framhåller,
att, tack vare dess publicistiska insats, intet europeiskt land erhållit
så mycken kännedom om det verkliga läget i Förenta Staterna som
Sverige. Artiklar om detta ämne saknas också följdriktigt i Argus
under år 1827.
Reseskildringar, som sällan utebli, då ett land ägnar ett
vetgirigt intresse åt ett annat, förmedlade också kunskapen om
tillstånd och förhållanden i Fristaterna och höll meningsutbytet om
deras företräden vid makt. Tvenne sådana, båda av betydelse för
Atterboms politiska satir, utkommo också just under dessa år av
1820-talet. Den ena var Axel Klinckowströms Bref om de Förenta
Staterna (1824), den andra, en översättning, miss Wrights Resa
genom Förenta Staterna i Nordamerika (1826). Den förra gav
anledning till den utförligaste och mest djupgående skildring av
amerikanskt statsliv vi äga från detta tidsskede, Hartmansdorffs
1 År 1821 (förut redan 1818) hade Svensk Litteraturtidning i Palmblads
artikelserie Öfversigt af Sveriges nuvarande dagblads-literatur uttryckt sitt förakt
för Nordamerikas enbart materiella kultur (17 dec. 1821). Sitt definitiva, absolut
förkastande domslut över Fristaterna avkunnade tidningen i den högeligen
karakteristiska sammanfattning som avslöt dess anmälan av Järtas Amerika-essay i
Odalmannens 2:a häfte (16 aug. 1824). Ordalagen voro följande: »Sådan är andan
af den foedererade republik, hvilken man för 20 år sedan i Europa, och ännu i
dag i Argus, betraktade såsom frihetens fädernesland, culturens förlofvade land och
det realiserade idealet af den nyare statslärans materialistiska theoremer.
Visserligen må ej nekas, att alla de krafter, hvilka genom maschiner kunna sättas i
rörelse, här nått en hög utbildning, men begreppen af fädernesland, af stat i högre
mening, af cultur och vettenskap, annat än så vida de tjena för den sinnliga
njutningen, äro alldeles främmande för dessa fristater, i hvilkas medelpunkt egennyttan
är den kokande ånggryta, som sätter alla statshjulen i verksamhet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
