Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiskt verklighets stoff i Atterboms hyperboreiska republik. Av Carl Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Carl Santesson
på Uppsalas »historiske» för deras fientliga stämning mot Förenta
Staterna blev satirens springande punkt. Atterboms förargliga
anspelningar på en del missförhållanden i liberalismens mönsterstat
voro härvid icke annat än svar på tal.
I Böttigers Ungdomsminnen, där den åldrade skalden-professorn
icke så litet kyligt och närsynt porträtterat Atterbom görande sin
entré i Hans Järtas salong i Uppsala, föreligger som känt ett
vittnesbörd om att diktaren på vissa punkter skulle adresserat sin satir
till republikanerna i väster. »När», skriver Böttiger om den senare
avdelningen av Lycksalighetens ö, »denna sedermera utkom,
igenkände jag i den hyperboreiska republiken starka reflexer från
aftonsamtalen hos Järta, der man ofta plägade ridikylisera den
amerikanska, särdeles med anledning af en då nyligen öfversatt skrift
af miss Wright, som skildrade allt i rosenrödt.»1
Miss Frances Wrights ßesa genom Förenta Staterna i
Nordamerika, åren 1818, 1819 och 1820, efter en fransk tolkning av det
engelska originalet, Views of society and männers in America (1821),
lämpade sig onekligen i mångt och mycket särdeles väl till föremål
för Järtas syrliga kvickhet. Den litterära och filantropiska damen,
längre fram verksam för negerslaveriets bekämpande, är den typiska
reseskildraren med förutfattad mening, doktrinären som i det
främmande landet, avsiktligt eller oavsiktligt, endast ser vad han vill
se. Entusiasmerad för Amerikas revolution alltifrån sin tidiga
ungdom, upplysningsideolog av renaste vatten och fången i det sista
sekelskiftets frasrika civism, beträdde hon den unga nationens mark
fullt förvissad om att ha nått den demokratiska frihetens förlovade
land. En permanent förtjusning över nästan allt vad hon möter i
Amerika fyller också hennes bok med sentimentala eller patetiska
deklamationer, och är hon än icke blind för samhällsbildens mörka
partier, så förmå dessa dock knappast kasta någon skugga på det
helas lysande förträfflighet; tendensen, den åsiktsbundna, från
början färdiga övertygelsen, hindrar henne att se realistiskt och ge
samfundslytena deras rätta plats i de sociala och politiska
sammanhangen. Då denna panegyrik över Fristaterna sedan godtogs och
lovprisades av svensk liberal press, då man t. ex. i en anmälan av
bokens första del i Stockholmsposten (18 aug. 1826) kunde få läsa
om den unga missen, att hon i sitt omdöme över »lagstiftningens,
lagskipningens och samhällsorganismens djupaste, ofta minst för-
1 C. W. Böttiger Samlade skrifter. Stockholm 1881. B. 6, s. 182.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
