Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiskt verklighets stoff i Atterboms hyperboreiska republik. Av Carl Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 Carl Santesson
Ett och annat drag är visserligen hämtadt äfven derifrån (hos sjelfva
loftalarinnan Miss Wright förekommer — och NB. med beröm
förtäljd — en krigsbragd, som alldeles motsvarar Pantaleons); men
onekligen står der, åtminstone styckevis, allt på bättre fötter (äfven
krigar-modet, — åtminstone vid jemförelse med Mexikaner ete.)»1
Härmed torde den lilla stölden från miss Wrights Eesa vara
till fullo intygad; Atterboms undvikande formulering beror väl
uteslutande på olust att erkänna vad han tidigare bestämt förnekat.
Vill man trots allt våga ett försvar för diktarens sanningsenlighet,
står ju en utväg öppen, om man antager, att han före bekantskapen
med boken hört anekdoten om den pacifistiske officeren förlöjligas
i något sällskap och sedan bevarat den i sitt, synnerligen goda
minne. Här komma också Böttigers erinringar till mötes som en
förklaring; det är ju ytterst sannolikt, att just denna godbit var
en av målskivorna för de sarkasmer som i Järtas salong haglade
över den amerikomana damen. Man kan bringa i minnet, att
Böttigers första hågkomst av Atterbom hos Järta var knuten till
»en ruskig novemberafton» år 1826, och att den 15 november samma
år 2:a delen av miss Wrights Eesa, med berättelsen om den
amerikanske officeren, annonserades i Argus som nyss utkommen.
Var Atterbom ivrig att hävda, att sagospelets politiska satir
borde uppfattas enbart som en fri inbillningslek, så voro hans
farhågor för tolkningar i motsatt riktning icke ogrundade. Att
hyper-boreaden, åtminstone av vissa läsare, ansågs sikta mot Amerika
framgår nämligen av ett par yttranden i tidningen Kometen.
Hammarsköld, som den 23 juni 1827 här anmälde den senare
avdelningen av Lycksalighetens ö, uttalar sig sålunda om Atterboms
demokratiska Abdera: »I trots af hvad Förf. i en Poemet åtföljande
anmärkning påstår, bär stycket sjelf omisskänneliga prof att vara
blott en intenderad parodi af ett verkligt föremål, och denna dess
brist på satirisk idealitet, på fri obetingad endast glädtigt skämtande
phantasilek är ett [!] af dess största fläckar». Med det »verkliga
föremålet» kan ej gärna avses annat än Amerika; varje tvivel
härom vederlägges av en något senare recension i Kometen, en
granskning av ll:e häftet av tidskriften Svea, som i en litterär översikt
1 Brev i K. B. Ett par brev från Atterbom till Bohlin under samma
tidpunkt (26 och 27 sept. 1854) beröra den i hyperboreadens nya version instuckna
passagen om den amerikanska mönsterfrun, som Atterbom, enligt vad Yetterlund
påpekat, hittat i Fredrika Bremers Hemmen i nya världen. Skalden, något
bekymrad över sitt tilltag, vill så vitt möjligt »skona den goda Mamsell Bremer».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
