Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiskt verklighets stoff i Atterboms hyperboreiska republik. Av Carl Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 Carl Santesson
av milis systemet i Fristaterna, så synes det mycket sannolikt, att
driften med detta medborgarvärn som går tillväga »med defensiva
mått och steg» — unionens författning tillät ju endast försvarskrig
— just föranletts av hennes resebok.
I närmaste samband härmed reser sig också en förmodan, att
militärmaktens speciella begränsade roll i den hyperboreiska
republiken står i Amerikas tecken. Pacifistisk åskådning och
parlamentarisk teori låta hyperboreerna sväva betänkligt på målet i frågan
om krigets, även försvarskrigets berättigande; på Astolfs harmsna
spörsmål, om det finnes någon annan utväg än att slåss, då landets
frihet och ära hotas av en inkräktare, svarar presidenten ytterst
förläget:
Vår visa grundlag har sökt förebygga
. Hvar väg till militärisk despotism, —
Vid hvilken ni, måhända, blifvit van
I mindre grundligt välbeställda stater, (s. 282.)
Militärdespotismens problem, alltid levande för de liberale under
detta tidsskede, är här otvivelaktigt sett mot bakgrunden av
amerikanska förhållanden. I Argus finner man det även belyst under
samma synvinkel. Så förklarade tidningen (22 juli 1826), att
militärdespotismen »i konstitutionell drägt» just då vore Europas och
mänsklighetens farligaste fiende; den enda möjliga räddningen från
den låge i Förenta Staternas moraliska kraft. Icke långt senare
(9 september) återkom Argus mera direkt till förhållandet mellan
den militära och den civila makten i Nordamerika. »Genom den
princip för administrationen», skriver tidningen, »hvilken Jefferson
såsom President tillika följde, och inskärpte: den nämligen att
grunda Nationalförsvaret på Milisen, och undvara en stående armé,
hvarigenom den väpnade styrkan helt och hållet lades i
Medborgarnes egna händer, fulländade han sitt verk, och afskar derigenom
möjligheten för en militärdespotism att etablera sig,» etc. Det är
en klar parallell till tankegången i de nyss anförda verserna och
orienterar den hyperboreiska antimilitarismen tydligt västerut.
Kunna intrycken från miss Wright ej räknas som mera
betydande, är det däremot uppenbart, att Axel Klinckowströms Bref
om de Förenta Staterna, författade under en resa till Amerika, åren
1818, 1819, 1820 omedelbart eller i andra hand lämnat ett par
bidrag till hyperboreaden. Klinckowströms bok utkom i slutet av år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
