Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiskt verklighets stoff i Atterboms hyperboreiska republik. Av Carl Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historiskt verklighetsstofü i Atterboms hyperboreiska republik 99
den eljest tämligen abstrakta hyperboreiska huvudstaden ånyo till
samma amerikanska förebild. Men Atterbom släpper ej Washington
enbart med dessa anspelningar. I en följande scen låter han Astolf
fråga, om icke den höjd på vilken eforatspalatset är uppfört
fordomdags kallades Gåsbacken, varvid denne erhåller den upplysningen,
att fängelsestraff ådömes var och en som för en resande omtalar
denna ursprungliga benämning på Capitolinska kullen. Atterbom
får i och med detsamma ett tillfälle att tvärsigenom den
hyperboreiska fåfängan rikta en stöt mot den amerikanska vanan av
storståtlig historisk namngivning. ISTu mindre rädd att beskyllas
för obehörig kopiering* av faktiska förhållanden, drog han sig icke
heller för att vid sagospelets slut tillfoga en not om att denna
namn-fÖrändring måhända kunde påminna någon läsare av skalden Moore
om en liknande, »som föregått med en bäck i en ryktbar
demokratisk hufvudstad:
’And what was Goose-Creek once, is Tiber now.’»1
Härtill fogar Atterbom en sidohänvisning till en upplaga av
Moore’s Works. Hänvisningen gäller den engelske poetens Epistle
VII. To Thomas Hume, Esq. M.D., inledd av drastiskt föraktfulla
verser om förbundshuvudstaden:
This fam’d metropolis, where Fancy sees
Squares in morasses, obelisks in trees;
Which travelling fools and gazetteers adorn
With shrines unbuilt and heroes y.et unborn.
Sina straffande heroiska kupletter gav Moore ett realistiskt
underlag med ett antal noter, som skadeglatt framdrogo en del
alltför pittoreska detaljer i Washingtons fysionomi och belyste de
illa fullföljda pretentionerna i stadens anläggning. Ej minst
omnämnas i dem byggnader, som påbörjats i stor stil men aldrig
fullbordats utan sedan fått förfalla: man kan gissa, att de »palatser
utan tak» vilka figurera i vägvisarens beskrivning för Astolf stamma
från dessa upplysningar. Huru Atterbom fäst sig just vid denna
Moore’s satiriska epistel och dess tavla av Washington framgår
ytterligare av hans i Svea X: 2 införda Upplysningar vid skriften: Till-
1 Även KlinckowsteÖm omtalar den lilla, strax nedanför den höjd på vilken
Capitolium är uppfört flytande bäcken, »som man löjligt nog behagat kalla Tibern,
ehuru den på intet vis liknar denna märkvärdiga ström». (D. 1, s. 51.) Då Svensk
Litteraturtidning den 6 mars 1823 med anledning av en amerikansk geografisk
kalender roade sig med en drift med amerikan ames sätt att nobilisera sitt eget
med berömda platsers eller personers namn, nämnes också Washingtons Tiber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
