Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiskt verklighets stoff i Atterboms hyperboreiska republik. Av Carl Santesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 Carl Santesson
Välkommen hit till odalmanna-rätt,
Och hänryckt njut, som broder ibland bröder,
Det skådespel, som här hvar dag sig ter:
Det skådespel, som solen ej blir mätt
Att se, och verlden aldrig att beundra;
Det skådespel, som tusen sekler fåfängt
Begärt: det af ett fritt, ett upplyst folk! (s. 278, 279.)
Det är i allmänhet påfallande, huru nära verkligheten parodien
kunde hålla sig vid utbroderandet av dylikt frasnonsens; studerar
man de provbitar på amerikansk politisk vältalighet som bjödos i
de samtida svenska tidningarna, faller det sig icke svårt att
uppleta tirader, lika löjliga i sin nationella förhävelse. I ett
aktstycke, stammande från det folk som förklarat sig vara det mest
upplysta på jorden, kunde Argus läsare sålunda med välbehag
inhämta, att det vore en tröst och en anledning till stolthet att veta,
»det ej verldshistorien kan uppvisa något Folk, som, i allt hvad en
fri statsförfattning angår och skickligheten att åtnjuta och bevara
dess förmåner, ens kan jemnföras med de Förenta Staternas
innevånare».1
Det är möjligt, att de hyperboreiska scenerna gömma ytterligare
elakheter mot Amerika men, skulle jag tro, knappast några mera
avgörande eller för anläggningen av den satiriska bildräckan
bestämmande. Vägd som helhet är Atterboms parodiska uppgörelse
med amerikansk demokrati mindre ingående och mindre konsekvent
genomförd än hans hånfulla drift med franska revolutionen. Den
blev enligt sakens natur mera tillfällig; retsamt och skadeglatt slog
den ned på de, ofta rent yttre svagheter hos nationen som 1820-talets
svenska konservatism blottade och samlade till en ofördelaktig bild.
Den fångar sina argument ur en av polemik mättad tidsluft. Det
är i detta avseende betecknande, att Atterboms satir rymmer element
både från miss Wrights och Klinckowströms reseskildringar, utan
att man därför kan leda i bevis, att skalden läst något av
dessa verk.
Átt i det atterbomska sagospelet satiren mot Nordamerika
bindes samman med den mot franska revolutionen åskådliggör ju
endast ett betydelsefullt historiskt-politiskt samband. Mellan den
franska revolutionen och Förenta Staternas frigörelsekamp och för-
Argus den 5 maj 1824.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
