Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten. Av O. Klockhoff - I. Sune Folkesson och Elena Sverkersdotter - 1. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten 139
Enligt Söderwall kan ordet »maghær» i den tidens svenska
betyda:
1. Manlig frände i följd av giftermål:
a. måg, svärson; b. svåger.
2. Frände, släkting i allmänhet.
Ingendera betydelsen kan veterligen tillämpas på ifrågavarande
personer. Sune Folkesson, som man närmast kunde tänka på, gifte
sig med Elena antagligen först efter slaget vid Gestilren. Att ordet
»maghær» syftar på Sune, synes dessutom vara orimligt, då han
var son till Sverkers närmaste man, Folke jarl.
Vidhemsprästens anteckningar innehålla här två olika uppgifter:
1. Folkungarna togo hans liv.
2. Hans egen måg (eller svåger eller frände) gjorde det (togo
hans liv).
Dessa två uppgifter låta ej förena sig. Antingen det ena eller
andra har inträffat.
Jag vågar därför framställa en ny hypotes om ställets förklaring.
I den konungalängd, varpå Vidhemsprästens anteckningar grunda
sig, har, antager jag, endast den ena uppgiften funnits, snarast den
första. Denna har han velat rätta och därför tillagt i kanten eller
över raden den rättelsen, att det var konungens måg, som dödade
Sverker, och hans tillägg har sedan en avskrivare indragit i texten,
som ofta plägar ske. Enär han levde över 100 år efter händelsen,
har han lätt kunnat taga miste. Den som segrade, var Erik
Knutsson, alltså hade denne tagit konungens liv. Att Erik Knutsson var
konungens måg är följaktligen ett misstag av nämnde präst. Men
på hans tid hade frändskap uppstått mellan de båda släkterna, den
erikska och den sverskerska, genom giftermål mellan Erik Knutssons
son Erik och Sverker II:s dotterdotter Katarina. Vidhemsprästen
har alltså gjort sig skyldig till en förväxling mellan fader och son.
Erik Eriksson kunde med rätta kallas »maghær» (frände). Jag anser
alltså, att konungalängden från 1250 endast innehållit, att
folkungarna togo konungens liv. Den minsta Rimkrönikan säger om
händelsen: »min magh av Folkungasläkt, samkade Folk mik til meen»,
och Prosaiska krönikan: »hans magh war aff folkungaslekt och stride
de mot Sweriges konunge i gestilren och swerkir wart draepin i
the striden». Båda dessa hava utgått från Vidhemsprästens
anteckningar och utgöra försök att förlika de båda uppgifterna.
Men det finnes ock en annan framställning av händelsen. Chro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
