Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten. Av O. Klockhoff - I. Sune Folkesson och Elena Sverkersdotter - 2. Folkvisan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten 145
handlar om en kungadotters förmenta bortrövande och skamliga
behandling, så kan jag ej tro, att någon ville eller vågade göra en
sådan händelse, om den verkligen ägt rum, till medel för förströelse
och åtlöje, så länge personerna ifråga eller deras närmaste levde.
Detta skulle alltför mycket strida mot den ridderlighet, varför den
tiden gjort sig berömd. Vore visan diktad så tidigt som 1245,
såsom S. Ek antager (Sv. Folkv., s. 135), d. v. s. under Sunes och
kanske Elenas livstid (Sune d. 1247 och Elena d. före 1251), vore
den att betrakta som en nidvisa, tillkommen för att skada Sunes
goda namn och rykte. Om den däremot diktats omkr. 150 år
senare, såsom jag anser, ter sig saken annorlunda. Då var det nog
inga, som toge anstöt därav. Samma åsikt har på ett kraftigt sätt
hävdats av H. Schück i hans förträffliga uppsats om »Våra äldsta
historiska folkvisor» i Hist. Tidskr. 1891, s. 281 ff. Vad först
benämningen »historiska» visor beträffar, så framhåller Schück det
oberättigade i att, såsom Grundtvig gör, upptaga såsom historiska
en mängd visor »endast på den grund, att ett namn, som Jean hava
tillhört en historisk person, råkat förirra sig in i dem».1 Såsom
exempel på Grundtvigs slutledningssätt må jag därtill lägga hans
förklaring till förekomsten av Spanske konungen i visan om Vreta
klosterrov. Han anser, att denne person utgör en »historisk
Erinring fra 13de Aarh., her anbragt paa urette Sted; thi Aar 1258
giftede Kong Hakon Hakonsson af Norge med stor Pomp sin Datter
Kristine med Filip, Broder til Kong Alfons den vise af Kastilien»
(DgF III, s. 924). Därav får han fram, att visan är diktad efter
1258; men s. 232 angiver han 1210 som året för dess tillkomst.
Angående visans äldsta form vill jag även anföra Schücks
yttrande anf. arb. s. 290: »Såsom filologisk regel måste man ju
uppställa den satsen, att ingen dikt är äldre än den bevarade
handskriften, såvida inga särskilda ■—■ yttre eller inre — skäl tala
därför». (Se även Steenstrup, Vore Folkeviser fra Middelalderen.)
Dessa yttre eller inre skäl anser jag ligga i tiden för
folkvisediktningens blomstring i allmänhet. Med instämmande i resultatet
av Schücks och Steenstrups undersökningar anser jag, att
folkvisornas blomstringstid infallit under 1300- och 1400-talen. Och några
1 En annan kännare av våra folkvisor, R. Steffen, har ang. de »historiska»
visorna yttrat: »Det historiska innehållet är dock ringa eller intet, i det att de
händelser, som kunnat ligga till grund, äro ombildade så, att det egentligen blott
är namnen, som hämtats ur verkligheten (Steffen, Svensk Litteraturhistoria, 1923,
sid. 36).
10 — 29165. Samlaren 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
