- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 10. 1929 /
152

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten. Av O. Klockhoff - I. Sune Folkesson och Elena Sverkersdotter - 2. Folkvisan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152 O. Klockhoft

vår folkvisa, anser jag vara ett sent tillägg av någon bearbetare,
som läst namnet i Erikskrönikan (v. 1060).

Ett nytt drag i visan, som kanske är av betydelse för
bedömandet av visans ålder, är det löfte, som Sune avgav, då han
förklarade sig1 ångra den omänskliga behandlingen av Elena, nämligen
att han ville sona sitt brott genom att företaga en pilgrimsfärd till
Rom och Jerusalem. Som bekant företog den Heliga Birgitta en
sådan resa till Rom 1349, vilken 1372 utsträcktes till Jerusalem.
Otänkbart är det icke, att visdiktaren hört denna resa omtalas och
tanklöst inflickat bland de diktade händelserna, att Sune gjorde en
dylik resa för att försona sitt brott. S. Ek framhåller ock (Sv.
Folkv., s. 136), att under 1300 ingen annan svensk än Birgitta
kommit till Jerusalem. Den i visan förekommande uppgiften om
riksföreståndarskapet och resan till Jerusalem stödja varandra med
avseende på visans härstamning från senare delen av 1300-talet.

I vår visa förekomma åtskilliga verser, som leda tanken på
dess tillkomst under den tid, då riddarväsendet ej blott vunnit
insteg utan även nått en ganska hög blomstring i vårt land, ja, till
och med börjat urarta, den s. k. Upplösningstiden (1363—1389).
Riddare började visserligen att omtalas i Sverige i mitten av
1200-talet, men sin egentliga blomstring tyckes riddarväsendet hava fått
under Magnus Ladulås’ regering. Vi möta då en mångfald »riddare»
bland rikets högst uppsatta män samt riddarväsendets andra
värdighet »väpnare», ofta kallade »svenner till vapen» eller »svenner a
vapn» (Tunberg, anf. arb., s. 128). I vår visa förekomma ofta just
»riddare», omväxlande med »svenner» och »herrar» — alla uttryck
som tillhöra riddartiden. Da. A, v. 1 s. 30—32, 68, som handla
om, huru riddarna och svennerna offrade sina liv för Elena, då hon
bortrövades, passa ej alls på förhållandena i Vreta kloster. Tydligen
har visdiktaren ej alls haft reda på, huru klostret var inrättat.
Där fanns ej något rum, i vilket endast en ensam nunna hade sin
sovplats, utan alla sovo tillsammans i dormitoriet, och några
uppvaktande riddare eller svenner funnos naturligtvis icke. Verserna
avse tydligen förhållandet i en riddarborg. Där funnos både riddare
och svenner samt fint utstyrda jungfruburar, som under natten
vaktades av svennerna. Någon liten erinran om anordningarna i
klostret hade man väntat, om visan skall kunna sägas vara
»historisk». Skildringen av Sunes framfart synes för övrigt erinra om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1929/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free