Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten. Av O. Klockhoff - II. Svantepolk Knutsson och Benedicta Sunesdotter - 2. Folkvisan om Benedicta och Laurentius - III. Ingrid Svantepolksdotter och Folke Algotsson - 1. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 O. Kloekhoff
Huru skola nu dessa likheter förklaras? Ek antager, att den
ena visan är en efterbildning av den andra. (Sv. Folkv., s. 127).
Jag vill gå ännu längre och anse, att båda visorna äro av samma
författare. Jag ser intet hinder för ett sådant antagande. Först
har han således diktat Bengtavisan, men då denna slog mindre an,
vilket framgår av dess ringa spridning, antagligen emedan den var
för alldaglig, beslöt han skriva en annan av motsatt tendens, i
vilken förekommo upprörande scener, som måste uppväcka åhörarnas
avsky och medlidande. Jag har förut påpekat, att det ej finnes
någon grund till antagandet, att båda dessa folkvisor grunda sig
på några verkliga historiska händelser.
III. IJSTGEID SVANTEPOLKSDOTTER OCH FOLKE
ALGOTSSON.
1. Historik.
Såsom förut är nämnt, hade Svantepolk Knutsson och
Bene-di cta Sunesdotter fyra barn, som nådde mogen ålder. I släkttavlan
uti Sv. Hist., l:sta uppl. s. 391, upptagas de i följande ordning:
Knut, Katarina, Ingrid, Ingegärd. I ett pärmbrev av år 1256 talas
om endast två döttrar, som skulle intagas i Vreta kloster (för att
där uppfostras). Den tredje av dessa skulle alltså då ännu varit
för ung eller ock icke varit född. Att den ena av de två var
Katarina, får man väl anse för givet. Hon kvarstannade kanske
hela sitt liv i klostret, där hon till sist blev abbedissa. Den andra
skulle vara Ingrid eller Ingegärd. Ingrid levde ännu 1345 (DS.
n:r 3909), Enligt H. Toll skulle hon ha levat ännu 1350 (Fornv.
1922, s. 68). Även Suhm har samma uppgift. Om hon varit född
omkr. 1250 och således 1256 varit omkr. 6 år, skulle hon 1345
varit omkr. 95 år och om hon levat ett eller annat år till (till 1350),
uppnått en ålder vid sin död av 100 år, vilket synes mig högst
osannolikt. Jag är därför böjd för att antaga, att Ingegärd är den
andra av de två svantepolksdöttrarna, som år 1256 intogos i Vreta
kloster. Den sista gång, som Ingegärd nämnes i urkunderna, är
år 1322. Hon är då för andra gången änka och torde ha varit
70—80 år. En följd av det nyssnämnda antagandet blir, att Ingrids
födelse måste hava inträffat omkr. 1256. Om vi sätta den till år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
