Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten. Av O. Klockhoff - III. Ingrid Svantepolksdotter och Folke Algotsson - 2. Folkvisorna om Folke Algotsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten 175
Lommansson (Grundtv. III, 691). Med rätta har man ansett
efternamnet kunna härledas från »Lagmans son» och syfta på att Folke
var son till lagmannen Algot Brynjulfsson. I den andra kallas
hjälten Folkvard (Folkvor o. s. v.) Albrektsson, vari man spårat
namnet Folke Algotsson. Men detta utgör enda likheten mellan de
båda visorna. Man kunde ju tänka sig, att dessa från början varit
en enda visa, som under tidernas lopp differentierats med avseende
på innehållet, men detta kan icke låta tänka sig med avseende på
namnet. Ty det fullständiga namnet Folke Algots Lagmans son
(Folke filius Algoti legiferi) kan ej gärna hava ingått i en och samma
visa. Det måste således från början hava varit två visor. Detta
framgår också av det vitt skilda innehållet. I visan om Folke
Lagmansson låter diktaren ett kärleksförhållande uppstå emellan Folke
och »drottning Helvig», vilket konungen fick reda på, varför den
förre straffades med en kvalfull död. Det har funnits två
drottningar i Norden med namnet Helvig, som Grundtvig gissat på
såsom avsedda med namnet Helvig, nämligen Valdemar Atterdags
gemål Helvig och Magnus Ladulås’ gemål med samma namn.
Grundtvig anser det rimligast, att det är den senare Helvig, som folkvisan
handlar om. Men lika otroligt, som det är, att något sådant
förhållande, varom visan har att berätta, ägt rum mellan Folke och
Magnus Ladulås’ drottning Helvig, lika orimligt är, att Folke på
grund därav drabbats av en kvalfull död, då man vet, att denne
långt före de i denna visa besjungna händelserna var gift med
Ingrid Svantepolksdotter.
Denna visa kan tjäna som ett typiskt exempel på det sätt, på
vilket folkvisorna komma till. Diktaren utvalde för sitt ändamål
namnen på någon eller några medlemmar av de högst uppsatta
ätterna och gjorde dem till föremål för en visa, huru ohistorisk, ja,
orimlig den än kunde vara. På så sätt har Folke Algotsson blivit
föremål för två visor, med avseende på ursprunget oberoende av
varandra och av olika diktare. Jag har förut haft anledning att
påpeka sättet för visornas tillkomst med avseende på visorna om
Elena Sverkersdotter och Bengta Sunesdotter.
Den andra visan handlar om ett brudrov i tidens smak.
Brudrövaren är Folke Algotsson. Att han i den norska visan kallas
Falkvord Lommansson, beror på att de två visorna hopblandats, så
att den senare lånat brudrövarens namn från den förra. Namnet
på bruden är osäkert. Man har visserligen påstått, att namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
