Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronologiska randanteckningar till Fänrik Stål. Av Martin Lamm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronologiska randanteckningar till Fänrik Stål 183
Fråga är väl emellertid, om ej denne endast tagits med som en
triumferande motsats till den slappe överfältherren Klingspor, vilken
är den i strofen tilltalade. Uppslaget till jämförelsen med Roth
hade tydligen Runeberg fått från sin historiska huvudkälla,
Montgomery1, som skriver om Roth: »En simpel under-officer var den
man, som bragte Rajevskij i mera bekymmer och hela hans här i
större fara, än hvad Klingspor och alla hans företag hittills förmått
åstadkomma, eller framdeles skulle göra.»
Sveaborgs kapitulation och Klingspors reträtt äro tydligen från
första stund de två centrala ämnena för Runeberg. ’Otto von
Fieandt’ utmynnar ju i att hans män vid tal om »landets fall och
hufvudhären» med tydlig spets mot Klingspor yttra:
Annorlunda kriget gått,
Om en general man fått,
Som förstått värdera tiden,
Och som rökt tobak i striden.
’Sven Dufva’ har också samma innebörd. Den enfaldige och tappre
bondrekryten fäller bajonett, då ordern lyder på reträtt, och lyckas
därigenom hindra fienden att falla i arméns rygg. Och i ett utkast
i manuskriptet till ’Vårt Land’, tillkommet våren 1846, blott några
månader efter ’Otto von Fieandt’, ha vi ett nytt försök till attack
mot Klingspor i raderna:
Van, vid commissariatet,
Att dra vård om mänskors föda,
Såg han blott med smärta hatet
Så i hast det hull föröda,
Som så trögt tog till vid fatet.
Samma poäng kommer, såsom ofta uppvisats (Berg-Hjertén a. a. II,
s. 109), i mer lyckad form igen i Ehrnroths replik i
»Fältmarskalken», som dock först fullbordades 1848.
Utom ’Sveaborg’ och ’Sven Dufva’ har enligt Emilie
Björkstens vittnesbörd ’Döbeln vid Jutas’ tillkommit näst efter ’Otto von
Fieandt’ — hon hörde dem alla tre uppläsas av skalden i mars
1846. Men också Döbeln, som tvivelsutan skulle passat för ett
porträttalbum över krigets hjältar, är fylld av samma indignation
1 Historia öfver kriget emellan Sverige och Myssland åren 1808 och 1809,
1842, I, s. 232.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
