Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ny metrik? Av Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 Otto Sylwan
Han gör sina experiment på sedvanligt sätt, låter i sina
apparater verser intalas — gärna av diktaren själv — och får sålunda
den växlande accentstyrkan uttryckt grafiskt i kurvor. Bland hans
avhandlingar håller jag mig till »Die neue Metrik» (Archiv für die
gesammte Psychologie, bd 64, 1928), vilken såsom titeln antyder
ger en sammanfattning av de vunna resultaten. (En redogörelse
för sin metod har han framlagt i The Nature of Verse i British
Journal of Psychology, vol. 11, 1921.)
Scripture konstaterar först att versströmmen flyter fram
kontinuerligt (det är riktat mot filologerna, vilka emellertid nog sedan länge
erkänt saken), men med växlande styrka; starka och svaga regioner
alternera. Grundsatsen blir densamma som Bruckes för femtio år
sen: »Versströmmens energi låter tänka sig koncentrerad i en rad
av ungefär lika långt från varandra belägna centroider
(tyngdpunkter). Tiden mellan två centroider är den rytmiska perioden.»
De ligga i eller bredvid de [starka] vokalerna; mellan dessa finnas
svaga. — (Termen centroid har Scripture använt redan 1902 i ett
stort arbete Elements of Experimental Phonetics.)
Liksom Liddell förnekar Scripture alldeles existensen av
versfötter , och [avgränsade] takter, och med avskaffande av dessa begrepp
följer avskaffandet av därmed sammanhängande såsom upptakt,
hyperkatalex, slutkatalex, »Taktumstellung».
De registrerade kurvorna transkriberas i schema, som t. ex. för
Goethes: »Hab’ nun ach die Philosophei» blir följande: :’.:’.:’..:’
— således vad vi bruka beteckna: s’ ss’ss’sss’. En dikt av P. K.
Ginzkey, läst av denne själv för apparaten:
Für meine Seele kommt Besuch:
Ein schönes, wohlgewachsnes Buch —
blir till: :’..:’.:’.:
således vad vi skulle kalla regelbundna fyrfotade jamber med
accentomkastning i förra versens början. Då dessa termer äro förbjudna
och någon beteckning behövs, talar Scripture om Zweischläger,
Dreischläger o. s. v., men man kan inte återhålla frågan: vad är
där för skillnad mellan de traditionella versfötterna och Scriptures
rytmiska perioder? De borde annars, liksom Liddells rytm-vågor,
snarare motsvara ordfötterna.
Den experimentella metoden har sin begränsning. Den ger oss
endast rytmen, kanske vi t. o. m. böra säga endast takten i versen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
