Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ny metrik? Av Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny metrik? 199
att detta varit uppmärksammat. En omfattande undersökning har
jag inte haft tillfälle till, men redan i vad jag utan vidlyftigare
rechercher funnit tycker jag mig som sagt skönja en i viss mån
sammanhängande linje.
Mera för kuriositetens skull anför jag Marmontel. När denne
i sin Poétique française (I: 224, Oeuvres VI, 1777) talar om
åttasta-vingen, lovordar han dess »docilité»: då den rymmer mer än
alexan-drinens hemistich, kan den upptaga flere olika »versfötter» (d. v. s.
ordfötter) och tillåter således en mer växlande rytm.
Den förste som, så vitt jag funnit, har ett klart begrepp om
vad det här gäller, är filologen A. F. Bernhardi (Sprachlehre 1801
—03, s. 335, 350), som säger: »Till grund [för versläran] lägga vi
de absolut-rytmiska storheterna i språket», och sätter som den
första frågan: »Hur bli flere stavelser en enhet?» Det sker genom
att de samlas under en accent, och så uppstår en »Eeihe». Dessa
(d. v. s. de rytmiskt kvalificerade ordfötterna) äro de egentliga
grundelementen i versen. Tanken upptogs av C. A. Thortsen (Forsøg til
en dansk Metrik 1—2, 1833 — 34), som opererade med liknande
»Rækker». Den har, framsprungen ur egna iakttagelser, sedan
dykt upp på olika håll. FI. Jenkin (mig bekant genom referat hos
Omond, English Metrists s. 204, 1921) hävdade sålunda 1883 att
engelsk vers består av både versfötter och »sections», d. v. s.
»ordgrupper som prosans, men kortare, omfattande upp till fem
stavelser». Härigenom uppstå »two coexisting rhythms, one due to the
grouping of sections, and one to the grouping of feet . . . The
normal English heroic line is an iambic of five feet, broken into
four sections by one major and two minor pauses.» — Jag infogar
att på senare tid tyska forskare sökt analysera ordfötterna särskilt
i Goethes femfotade jamber, men då detta versmått hor till de s. a. s.
neutrala, icke är ägnat för egenartade rytmer, ha mödorna varit
relativt otacksamma.
En lärjunge till Scripture N. Krejcik har (nämnda Archiv
64:453) efter hans metod undersökt centroid-förhållandena i
fyr-fotad tysk vers och kommit till den slutsatsen, »att man har att
räkna med mycket färre centroider än vi tro oss höra, då mestadels
ett huvudenergicentrum bildas blott på ett eller två ställen i
versen . . . Uppställande av begreppet huvudcentroid vore väl
motiverat.»
Scripture själv har gått utom sitt egentliga område genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
