Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snoilskys politiska ungdomslyrik. Skalden och tidsmiljön. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 Henry Olsson
Statt upp och väck nationen ur dess dvala!
Statt upp till segerfärd i ryktets char!
I natt vill ödet med din tunga tala,
I natt din sändning gör sig uppenbar.
Din är den röst, som korats att förklara
Hvad som på djupet gaser hos vår tid;
En evig tankes språkrör skall du vara,
Om också sjelf du dignade dervid.
I januari 1863 utbröt polska frihetskriget, som under mera än
ett år upprörde den europeiska opinionen; först sedan Österrike i
febr. 1864 förklarat Galizien i belägringstillstånd och därmed dämt
upp den viktigaste hjälpkällan, var motståndskraften slut.1
Frampressad av ytterlighetsmännen och illa planlagd hade resningen från
början varit dömd att misslyckas; genom Napoleon Hirs förespeglingar
om en europeisk intervention hade den emellertid dragit med sig
även det besinningsfulla lägret och blivit en nationell sak. För
verkets genomförande måste emellertid alla goda krafter mobiliseras,
och icke minst räknade man på Sveriges gamla revanschkänslor.
Ingenstädes torde heller den naturliga sympatien för de underkuvade
ha tagit sig mera översvallande uttryck. Sedan Krimkriget, då
den svenska neutraliteten hängde på ett hår och de
skandinaviskfinska stormaktsplanerna ånyo stucko upp huvudet, hade de bekanta
Poltavafesterna 1862 ytterligare försämrat relationerna till vår
mäktige granne. Skarpskytterörelse och nationalförsvar, Karl XII och
frigörelse från Österns barbari stodo i allmänna medvetandets centrum.
Också var man redan den 2 mars mogen för ett flammande
demonstrationsmöte i Stora börssalen i Stockholm, där Blanche,
Sohl-man och en rad andra politiker uppträdde som talare. Bland de
närvarande befann sig Snoilsky. Det framgår av Johan Grönstedts
Mina minnen, där följande skildring åsyftar honom:
I den del af salen där jag stod sammanpressades jag i trängseln
mot en ung man, hvilken liksom jag energiskt hurrade och skrek
»Lefve Polen!» Under de korta pauserna mellan talen presenterade
vi oss för hvarandra och uttryckte våra sympatier för Polen, äfven då
vi i trängseln ganska våldsamt klämdes mot hvarandra (a. a. I, Sthlm
1918, s. 19).
1 Jfr för det följande C. Hallendorff, Illusioner och verklighet, Sthlm 1914;
A. Ahnfelt, Ryska afslöjan den från Alexander I till Alexander III, Sthlm 1885;
Anton Nystböm, Resningen i Polen 1863 och sympatierna i Sverige, publ.
Polo-nica, Sthlm 1917. Dateringar och referat äro genomgående hämtade från
Aftonbladet och Upsalaposten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
