Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snoilskys politiska ungdomslyrik. Skalden och tidsmiljön. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snoilskys politiska ungdomslyrik 229
polacker till krigstjänst. Den starka religiösa stämningen i denna
dikt återvänder i KosciusJcos syn samt i den därmed besläktade Och
finns ett enda öga än . . ., som dock lika gärna kan vara av Wirsén.
Det är närmast pacifismen i Tegnérs reflexionsdiktning, som har
inspirerat dessa visioner av det tusenåriga riket, där folken ingått
en helig stor allians, polack och rjss blivit bröder och de frälsta
folken med martyrlandet Polen i spetsen stämma upp en hymn till
de frias fader: »Nu tackar Gud allt folk». Liknande tankegångar
kunna nog återfinnas i samtida politiska uttalanden; jag erinrar
exempelvis om Uppsalastudenternas svar på den adress, som med
anledning av Poltavadagen anlänt till Nordens universitet från La
jeunesse polonaise i Paris, i vilket svar det talas om »den
förbrödringens anda, som en gång skall samla alla folk under frihetens
banér».1 Därvid framsticker dock en aktivistisk spets, tanken på
Polens och Sveriges sammanslutning mot öster. Det är naturligtvis
endast en hypotes, men jag skulle dock vilja framkasta, att
Snoilskys broderlighet mot ryssen sammanhänger med tidens förhoppningar
om barbarlandets revolutionering genom Bakunins och andra
radikalers inflytande. Den celebre Mikael Bakunin vistades denna tid
som rysk emigrant i Stockholm och hyllades där som en mäktig
representant för det unga Ryssland, vilken skulle åstadkomma frihet,
förbrödring och rättvisa och f. ö. ställde i utsikt ett blivande
förbund mellan den slaviska konfederationen och den skandinaviska;
hos en och annan spåras också en viss påverkan av hans sociala
idéer. Hur som helst har den religiösa kiliasm, som dikten
Ko-sciuskos syn bringar till uttryck, sitt givna intresse; i Snoilskys
sociala diktning återkommer nämligen samma framtidshopp om den
kristna broderstankens förverkligande bland människorna.
Allt eftersom Polens sak försämras, blir det en mera förstämd
eller mera hetsig ton i Snoilskys dikt. Jag nämner Den polske
frivillige, en vemodig skildring av legionären, som drar ut från
mor och brud, ej till segerstrider, endast för att dö och bli ett
minne för efterkommande. För bitterheten i de följande sångerna
synes han haft en utgångspunkt i sådana samtida uttalanden som
Claes Odhners vid Uppsalafesten 30 mars, att försynen garanterat
sitt försvar för nationalitetsidéns och Polens seger, »en borgen som
måste uppfylla sina förbindelser, ty eljest vore försynens insats ej
annat än falskt mynt». Temat är genomgående i Snoilskys senare
1 Upsalaposten 28 mars 1863.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
