- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 10. 1929 /
254

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snoilskys politiska ungdomslyrik. Skalden och tidsmiljön. Av Henry Olsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254 Henry Olsson

under Italiatiden är emellertid samlingens nu redan tangerade
hem-landsmotiv, som börja redan under första veckorna och sedan dugga
med jämna mellanrum. Jag kan så mycket hellre dröja vid denna
psykologiskt intressanta grupp, som den icke saknar ett politiserande
inslag. Den tidigaste dikten är På promenaden i Florens. I vimlet
av människor och surret av olika tungomål på den stora
promenaden gripes skalden av det vemodiga i att tillhöra en liten och
obeaktad nation. Hur annorlunda då stålet inpräglade Carlars och
Gustavers tungomål? Hur sammanpressar det ej hjärtat, att andras
svärd skola spela språkmästare i Europa och svensken aldrig få
höja tonen! Skalden tröstar sig emellertid med tanken på den
förgängliga tomheten i segernationernas triumfer, som han nu låter
passera revy. Den galliske munsjörn kringstrålas av Sevastopols
skimmersol, tysken går och drömmer om germansk kraft och
sönderborgska hjältedater, moskoviten rekreerar sig vid Arno efter
blodsdåden mot Polen, och den sprättige master Bob är en värdig
representant för gamle Pams krämarpolitik; man observerar, att
engelsmannen med sin lumpna vinningslystnad blir minst lika hårt åtgången
som ryss och tysk, ett vittesbörd bland många hur illa berörd
60-talsgenerationen var av Palmerstons fredspolitik under danska krisen.1
Genom den verkställda paraden eggas nu skalden till ett mera
till-litsfullt tema: moder Svea kan trösta sig och behöver icke blygas
över sin fattigdom. Den ära Sverige äger fördunklas icke av polska
tårefloder, av sålda bundsförvanter och lömska överfall.

Se så, var glad och ej förlägen,
se skarp ut som en dragen dolk!
För ingen skall du gå ur vägen,
Son af Linnés och Wasas folk.

Det är en uppmaning till glatt och frimodigt nationalmedvetande
inför utlandet, som tydligen inspirerats av Runebergs Vårt land:
»vår forntids land, vår framtids land, / var för din fattigdom ej
skyggt, / var fritt, var gladt, var tryggt!»

I samma tonart går dikten Livorno, Från blomsterstaden vid

1 I brev till Wikblad 24 jan. 1865 talar Snoilsky om en engelsk tredäckare,
vars kanonad dundrat i Neapels hamn, »kanhända för att döva det onda samvetet,
som menar att denna kanonad gjort bättre nytta för äran och Old England, om
den ägt rum vid Stralsund och Danzig i fjol somras. Men vad är det värt att
tala om ära m. m. med nutidens Engelsmän? Den svarta prinsens och Lord
Nelsons ättling är en tjock Ålderman, som man ej kan fordra skall dansa i täkt
efter Rule Britannias

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1929/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free