Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snoilskys politiska ungdomslyrik. Skalden och tidsmiljön. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snoilskys politiska ungdomslyrik 257
Som bekant hade Napoleon under Mazziniupproret 1849 gjort
ett inskridande till påvens beskydd och sedan låtit en fransk
garnison kvarligga i staden som värn mot nya republikanska
revoltförsök. En ny uppgift erhöllo de franska bajonetterna under
italienska frihetskriget, då de måste skydda påvens välde i Eom
och dess närmaste område mot den nationella enhetsrörelsen. För
Napoleon var situationen både brydsam och obehaglig: å ena sidan
hade han måst ingripa mot den italienska frihetssträvan, som han
själv hjälpt på traven, å andra sidan var väntjänsten mot påven av
sådan art, att den varken tillfredsställde denne eller det klerikala
partiet i Frankrike, av vars stöd kejsaren var beroende. I Roms
stadsliv var emellertid den franska garnisonen ett markant inslag.
Snoilsky hade till och med turen att göra personlig bekantskap med
»de franska gossarna», och det är med synbar stolthet han i brev
till Wikblad 24 jan. 1865 berättar episoden: »på min vän corporalen
Longés inbjudning intog jag en nattlig déjeuner i en av kasernerna
i Trastevere, drack vin för 10 sous, och skämtade över les
autri-chiens et les autres chiens med de franska gossarna ända till ljusan
dag. En sådan där folkfest är nämnarn för en poet — hvaba?» Det
lilla symposiet, som säkerligen varit en tämligen enastående »folkfest»
för skalden, firades på nyårsaftonen och hade börjat på ett värdshus,
som lockade med det klassiska Est, est, est. Belysande för Snoilskys
politiska uppfattning är hans sammankoppling av de franska och
skandinaviska sympatierna: de nya vännerna voro nätt upp »de
bästa, renhårigaste skandinaver jag känner, nämligen fransyska
soldater av linjen. Det är nämligen de, som en gång i tidens
fullbordan skola görat, enfin ... jag är helt och hållet fransos i mina
framtidsförhoppningar: La France a un francais de plus!»
Strax före Snoilskys ankomst till Eom inträdde en förändring
i den politiska situationen. Den 12 sept. 1864 ingicks nämligen
ett fördrag mellan Frankrike och Italien, enligt vilket det förra
landet inom två år lovade återkalla sina trupper från Eom, medan
det senare förband sig att icke anfalla det påvliga området. Med
samtidens livliga intresse för Italien blev naturligtvis också denna
konvention starkt observerad. Italien hade otvivelaktigt dragit
största vinsten, heter det i en politisk återblick i Svensk
Literatur-Tidskrift 1865 (s. 116 ff.). Visserligen hade den unga staten för
tillfället måst avstå från det lidelsefullt efterlängtade målet för sina
framtidsdrömmar, besittningen av Eom, men å andra sidan hade
17 — 29165. Samlaren 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
