Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greta Hedin: Dateringsproblem i Tegnérs diktning 1820—1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Greta Hedin
penbart varit Samuel Ödmanns Om Försoningsläran.1 Denna
mycket lästa skrift vill i det hela upprätthålla den traditionella
försoningsläran men med uteslutande av läran om Guds vrede. De eviga
lagar, som Guds rättfärdighet föreskrivit, måste framgå ur kärlek.
Det enda behov, som Gud kan tänkas ha velat tillfredsställa med
skapelsen, är kärlekens (2 uppl., s. 7). Syndafallet åstadkom ingen
förändring hos Gud, men väl hos människan. Domen i samvetet
förde med sig fiendskap mot Gud. Återlösningen blev Guds medel
att återföra människan till sig.
Allt som afskräckte det onda samvetet från Gud, försvann wid
åsynen af en Gud, som, i Jesu Christo, synder förlåter och brister
helar. ––––––Och hvad högre kunde skulle kärleken giva, än detta
lif uppöfvadt af honom, som, obefläckad i sin menniskonatur, iklädd
Gudomens allt, enligt vishetens outgrundeliga råd och kärlekens
oomfat-teliga gränslöshet, oskyldig lider af rättvisan, på det rättvisan icke
må bortskymma kärleken från ångrens och trons ögonkast? (s. 19 f.).
Försoningen har »nedbrutit den skiljemur, synden uprest
mellan himmel och jord» (s. 27). Ödmann kommer in på ämnet, och
alltid med anläggande av samma synpunkter, också i andra
uppsatser i samma samling. I ett utkast till en pingstpredikan sätter han
försoningsläran i centrum, vilket i och för sig inbjuder till
jämförelse med Nattvardsbarnen. Här framhålles, att evangelium också
innefattar straffpredikan, men en straffpredikan som är kärlekens
röst (2 uppl., 2 saml. 2 h., s. 206). I en uppsats om Johannes
döparens utrop: »Si Guds Lamm som borttager verldens synd»,
förklaras, att uttrycket »borttaga verldens synd» blott kan åsyfta »att
åtaga sig, bära och därmed undanrödja bördan från andras
skuldror» (3 saml. nr 1, s. 40). Härmed överensstämmer nära Tegnérs
framställning av satisfactio vicaria (ovan v. 197 a, b). Troligen
har Tegnér känt dessa Ödmanns skrifter, långt innan han skrev
Nattvardsbarnen, och kan också även i fråga om försoningen varit
påverkad av dem tidigare, fast han förmodligen nu sökt sätta sig
närmre in i saken. Olikheten mellan framställningen i
Nattvardsbarnen och de tidigare predikningarna är, som nämnts, ringa. —
Till den allmänna karaktären är naturligtvis Tegnérs poetiska fram-
1 Strödda Försök III, 1 uppl. 1811, 2 uppl. 1817. 2 uppl. har funnits i
Tegnérs bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
