Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greta Hedin: Dateringsproblem i Tegnérs diktning 1820—1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dateringsproblem i Tegnérs diktning 1820—1826 25
fasthållande vid sin egen förnnftsvetenskap och Tegnérs i
Jubelfesttalet framträdande åskådning med dess förbindelse av kriticism och
antiintellektualism. Men å andra sidan finns det också en
överensstämmelse mellan Fichtes och Tegnérs kamp på dubbel front mot
å ena sidan upplysningsmaterialismen å den andra svärmeriet,
representerat av Schelling. Man kan härvid finna vändningar, som
starkt påminna om varandra. Fichte framhåller, att under det att
upplysningen ej tror annat, än vad den begrep, så ha andra, som
känt tomheten i detta, trott, »dass man das Falsche nur gerade
umkehren müsse, um zum Wahren zu kommen», och sålunda satt
visheten »in das Unbegreifliche und [Jnverständliche als solehes»
(s. 152). Man kan härmed jämföra Tegnérs: »Vid första påseendet
skulle det tyckas, som vi endast utbytt den ena ytterligheten emot
den andra; — — — Tillhörde det fordom hvarje upplyst man att
tro på intet, så är det tvärt om nu hans skyldighet att tro på allt,
i synnerhet på det vidunderliga och orimliga» (S. Skr. III, s. 151).
— Den ett år senare Carl XII: s diktens
och dvergalåten tystnar
mot resen efter hand
synes också vara en reminiscens från Grundzüge. I början av det
nyss citerade partiet om heroerna betecknas dessa som »Biesen»
(s. 96). När Fichte sedan övergår till skildringen av Alexander,
yttrar han, att han vill anknyta »an ein bekanntes Beispiel, das
von dem empfindelnden Zwerggeschlechte auch so oft gemissdeutet
worden» (s. 97). — Nu omnämnes som bekant Alexander i
Jubelfesttalet i det bekanta utfallet mot 1700-talet, därför att det
skattat en spinnhusinrättning eller en tröskmaskin som »i sig sjelf
högre än Alexanders äfventyrliga tåg till Indien eller Carl XILs
onyttiga segrar». Henry Olsson har här visat upp en påverkan
från Schellings Über die Methode des akademischen Studiums, femte
föreläsningen, vilken dock ej nämner några speciella hjältar.1 Här
finnes då också anledning att förmoda ett inflytande från Fichtes
ävenledes i en polemik mot 1700-talet införda skildring av hjälten
och särskilt Alexander. Kanske stå vi här vid det första uppslaget
till dikten.
Alexanders gudomliga börd betonas hos Tegnér på ett sätt som
1 H. Olssok, C. J. L. Almquist, Sthlm 1927, s. 175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
