Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Noreen: Undersökningar rörande det inbördes förhållandet mellan de s. k. eufemiavisorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Erik Noreen
Mes or i a mout po des suens,
Que a bien pres 1’ont tuit leissiee,
S’an est amors mout abeissiee;
Car cil qui soloient amer
Se feisaient cortois clamer
Et preu et large et enorable;
Or est amors tornee a fable
Por ce que cil qui rien n’an santent
Dient qu’il aimment, mes il mantent, etc.
Synpunkten — liksom platsen: dessa verser motsvara närmast de
kommande verserna 51—56 i den svenska Herr Ivan — är alltså
här om ock besläktad ej densamma, utan det gäller den höviska
kärlekens förfall.
Emellertid försvagas värdet av t. ex. det sist anförda fallet
därav, att Iv otvivelaktigt visar — jämte det norska och det franska
inflytandet — direkt inflytande från tysk litteratur.
Ett av de intressantaste fallen har Edward Schröder
(Göttin-gische gelehrte Anzeigen 1916, s. 720) berört: herr Keye får Iv v.
73 epitetet quat språk ’bakdantare’:
och herra Kæyæ quat språk,
ther ee talær illa a huars manz bak.
Detta f. ö. okända ord har tydligen i tysk dikt varit knutet till
samma person: mht. kätspreche är bekant endast som epitet till
Keii, Hartmanns Erec 4663 (se om detta även Vogt, Geschichte der
mittelhochdeutschen Literatur 1, s. 216, not). »Zwischen Chrestien
aber (Yvain 69 f. Et Keus qui mout fu ranponeus, Fel et poignanz
et afiteus) und dem Schweden hat hier ein Deutscher vermittelt»,
yttrar Schröder, och detta synes alldeles ofrånkomligt. Mindre
bevisande äro naturligtvis andra tyska ord, som t. ex. flykterlika ’i
flykt’, blott känt från Iv 759, motsvarande mht. vltihteclwhe, eller
minne i betydelsen ’kärlek’, blott Iv 53(?) och 1091 (adverbet
minnelika ’kärleksfullt’ = mht. minnecUche finns i alla tre Eufemiavisorna
men veterligen blott där). Mer säger en schablon som rimfyllnaden
for vtan spöt, d. v. s. ’för visso’, återgående på mht. ane spöt,
sun-der spöt.1
1 Se om detta och om uttrycket nadher iomfrua Iv 220, som också torde
vara en tysk fras, Arkiv för nordisk niologi 46, s. 283 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
