Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eleonore Bruno: När skrev Tegnér »Det Eviga»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När skrev Tegnér Det Eviga? 95
Hat och förakt andas dock icke denna strof, såsom den
motsvarande i Försonligheten. Det är ock säkerligen oberättigat att
uppfatta dessa rader såsom en Kassandra-spådom om Napoleons fall,
ehuru de fresta till en dylik tolkning, sedda ur den senare
utvecklingens synvinkel. De konstatera blott det faktum, att den mest
lysande jordiska tillvaro, och icke minst den, som är grundad på
våldsmakt, är underkastad förgängelsens lag.
Trots att dikten vänder sig mot kriget såsom maktfaktor, visar
den dock en avgjord beundran för handlingskraften. Åt viljan
ägnas tvenne av dess sex strofer, och i Det Eviga ljuder, i motsats
mot den passiva världsflykten i Försonligheten, en maning att låta
det goda framträda icke enbart såsom en kraft inom det egna bröstet
utan ock i yttre dåd. Kravet på aktivitet når sin spets i följande
rader:
Och viljan som stängdes i lågande bröst
tar mandom, lik Gud, och blir handling;
Det Eätta får armar, det Sanna får röst,
och folken stå opp till förvandling.
Det är denna strof, som en gång föranlett Böök att hänföra
Det Eviga till revanschdikterna; ehuru poemet på grund av
tillkomsttiden icke kan räknas till denna grupp, kan man dock säga,
att strofen ljuder som ett preludium till Tegnérs patriotiska
diktning. Att skalden själv var medveten om att den i viss mån bröt
mot dikten i övrigt, framgår av en rättelse: vid något tillfälle har
folken i sista raden ersatts med menslcan och ett r tillagts till st-å,
varigenom versen alltså fått följande formulering:
och menskan står opp till förvandling,1
sålunda åsyftande en inre omdaning, icke ett yttre hävdande av
rättens princip gent emot våldets. Ändringen har lyckligtvis icke
bibehållits: den skulle ha brutit strofens helhetsstämning och
avtrubbat dess klimax.
Om dessa rader, sådana som de ursprungligen föreligga, förete
en viss motsats mot andan i Försonligheten, så är detta icke fallet
med nästa strof av Det Eviga. Under Tegnérs stora lyriska period
bli poesi och religion för honom ett. Den religiösa extasen och
1 Facs. 1, b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
