Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eleonore Bruno: När skrev Tegnér »Det Eviga»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När skrev Tegnér Det Eviga? 97
Likheterna i tankar och uttryckssätt mellan Det Eviga och
vissa partier av den så mycket mera omfattande och, vad
idéinnehållet angår, så mycket mer komplicerade dikten Försonligheten äro
tillräckligt stora för att poemen även av inre skäl skulle kunna
misstänkas ligga varandra nära i tiden, trots den enas kvietism och
den andras uppskattning av dådkraften. Tredje och fjärde
stroferna av Det Eviga stå för övrigt i viss motsättning mot varandra.
Det är icke det enda vacklande mellan olika ståndpunkter, som
dikten företer. Det samma gäller, synes det mig, ifråga om
uppfattningen av Napoleon. Bööks omdöme: att Napoleon framställts
såsom »våldsverkaren, sanningens och rättens dödsfiende», synes
mig överdrivet. Mot tidens våldspolitik, inom vilken Napoleon
spelade den mest heroiska rollen, är dikten obestridligen riktad, men
näppeligen har Tegnér gjort Bonaparte ensam ansvarig för denna
politik, även om han talar om det blodbestänkta Europa såsom
»Napoleons verld», vilket icke behöver betyda annat än att
Frankrikes kejsare var den främsta maktfaktorn inom systemet. Persona
gråta är Napoleon visserligen ännu icke hos den svenske skalden,
men i diktens första strof, som utan ringaste tvivel syftar på
segraren vid Austerlitz och Jena, märkes en viss beundran för »den
Starke», som »formar . . . med svärdet sin verld», och uttrycket
»det vandrande svärd» han åtminstone innebära en uppskattning
av snabbheten i de franska härarnas frammarsch. Enligt min
uppfattning slites skalden mellan pacifistens gamla avsky för krigets
utövare och en gryende beundran för hjältekraften.
Aret 1806 var också rikt på tillfällen för den politiskt
intresserade att konstatera, hur en mans vilja kunde omdana det
europeiska statssystemet. Det är detta år, som Napoleon utvidgar sitt
välde över Italien med »kungariket Neapel», som han upprättar
»kungariket Holland» och som han ytterligare utsträcker sitt
inflytande över den germanska världen genom skapandet av
Rhenför-bundet. Slutligen är det året för dubbelsegern vid Jena och
Auer-städt, den 14 oktober.
Om den sistnämnda händelsen har Tegnér, såsom ock Böök
omnämnt,1 erhållit underrättelse redan den 23 oktober. Lunds
WeckosJcrift Nytt och Gammalt däremot förmäler om drabbningen
vid Auerstädt först i numret för den 19 november och har intet
1 Esaias Tegnér, s. 81.
7 — 30686. Samlaren 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
