Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek: Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 Sverker Ek
tendensiösa draget i Vreta klosterrov, men i stället har jag inriktat
hela min analys av visan på att framhålla just samtidstendensen.
Jag har visat, hur strängt visdiktaren dömt »den brutale
brudrövaren», men jag har också ådagalagt, att tendensen egentligen
vänder sig mot brudrovet som sådant och att tanken hos diktaren
gått från Elins våldsamma uttagande ur klostret till den dotter,
som ett par decennier senare »där ut blev tagen med en stor hjärtans
värk» (s. 126). Att visan på detta sätt siktar utanför ramen av de
där skildrade händelserna på något nyare och samtidigare har
alltid synts mig vara synnerligen anmärkningsvärt, och därför har
jag också i Den svenska folkvisan skrivit: »Den tendensiösa färg,
vishändelsen fått, synes mig vara det bästa kännetecken på visans
samtidighet med 1245 års händelser» (s. 135).
Naturligtvis har Klockhoft varit fullt medveten om detta, men
han har gått förbi det liksom det mesta jag yttrat. I hans
framställning får jag .blott skymta som ett slags bakgrundsfigur, som
författaren endast halvt räknar med. Detta behandlingssätt har så
till vida hämnat sig, som Klockhoffs framställning icke på något
sätt kan räknas som en vederläggning av min tidigare bevisföring.
Jag kan därför med lugn avstå från vidare polemik för egen
räkning.
I sin uppfattning om Vreta klosterrov ansluter sig Klockhoff
till Schücks senare ståndpunkt, först framlagd i Historisk tidskrift
1891, s. 300—303, och hänvisar ofta till denna. Söker man efter
nya uppslag hos honom, bör man nog stanna vid, att han i likhet
med Grundtvig anser, att Helena Sverkersdotter blivit gift 1222
istället för 1210, s. 140—42. Denna åsikt har mycket för sig, men
man får icke förbise, att Grundtvig kommit till detta årtal delvis på
grund av uppgifter i själva vistexterna, och den frågan bör därför
uppställas, om icke visan själv från början åsyftat detta årtal. Även
i ett par andra fall kommer Klockhoff med egna historiska
utredningar, men dessa äro påtagligt oriktiga. I främsta rummet tänker
jag därvid på hans polemik mot Tunberg om slaget vid Gestilren,
där han vill offra en så trovärdig historisk källa som
Vidhems-prästens anteckningar till förmån för egna teorier, s. 138—40.
Icke mycket bättre är hans teori, att Tmseborg ägts av den
kungliga grenen av folkungarne, s. 151. Utan att han själv tycks lägga
märke till det, avviker hans tolkning av gamla välkända historiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
