Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek: Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor 129
dokument helt från den mening hans föregångare fått genom att
läsa dem fullständigare.1
Schücks mening, att Vreta klosterrov är, »vad själva händelsen
angår, först i senare tid uppdiktad», har Klockhoft2 så mvcket hellre
kunnat upptaga, som han för egen del framför samma teori om
visorna om Benedikta Sunesdotters och Ingrid Svantepolksdotters
bortrövande. Denna uppfattning är fullkomligt ny, ty hittills ha
alla, som yttrat sig i frågan, ansett, att dessa visor besjungit
verkliga brudrov och att de varit relativt samtidiga med de händelser,
som de skildrat. Denna särskilt av Schück2 motiverade ståndpunkt
synes mig fortfarande vara obestridligt riktig, men då vi känna så
litet både om dessa tiders händelser och om visornas kronologi,
skadar det ingalunda, att meningen blir bestridd. Dess
verklighets-halt blir på det sättet så mycket friare prövad.
Klockhoft2 har dessutom särskilda skäl för sin åsikt, ty han
har funnit så stora likheter mellan visorna om Vreta
klosterrov och Benedikta Sunesdotters bortrövande, att han med rätta
söker en förklaring härtill. Man behöver väl inte följa honom ända
fram till den tillspetsade och osannolika slutsatsen, »att båda äro av
samme författare»3, men man synes böra medge, att de äro nära
samtida och beroende av varandra. I så fall ställes man inför valet
mellan min mening, att alla visorna varit samtida med de händelser,
de besjunga, och Klockhoft^, att de allesammans diktats långt senare
och handla om motiv, som påfunnits i anslutning till ett romantiskt
tidsmod.
Då Klockhoft2 försvarar sin tes, söker han främst visa, att
brud-roven aldrig ägt rum. Däremot sysselsätter han sig föga med
visorna och behandlar dem ofta mycket lättvindigt. Dateringen av
visan om Benediktas bortförande avfärdas på ett nog så svävande
sätt: »Vad tiden för visans tillkomst beträffar, så anser jag, att
intet språkligt eller litterärt hinder finnes för att förlägga den till
1300—1400-talen, folkvisediktens blomstringstid», s. 160. Ef ter vad
jag kan se, är detta hela den motivering som bestås. Rent
felaktigt är det referat av visa,n om Folke Algotsson, som lämnas
första gången den nämnes. »Enligt den visan», uppges det sid.
1 Jfr t. ex. Sven Tunberg, Äldre medeltiden, s. 133 och Styffe, Skandinavien
under unionstiden, 3 uppl., s. 178.
2 Historisk tidskrift 1891, s. 291—300. ,
3 A. a. s. 166.
9 — 30686. Samlaren 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
