Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek: Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor 137
Waldemarus, Svecie rex, in ecclesia Lincopensi. Eodem anno
no-bilissimi uiri Canutus Magni et Philippus Canuti atque Philippus
Petri cum multis Teutonibus interfecti sunt. Erat autem dictus
Canutus filius domine Catharine, filie regis Erici secundi».1 I ett
avseende kan man rätta den äldre avskriften efter den yngre källan.
I stället för det enkla »Philippus» har Annales Sigtunenses eller
dess förlaga säkerligen haft: »Philippus Canuti atque Philippus»,
ty alla andra källor äro eniga om namn och antal på de avrättade.
I Övrigt återger 1400-talsannalen motsvarande notis språkligt så
pass invecklat, att man måste misstänka två källor, varav en bör
ha sammanfallit med Annales Sigtunenses.
Vad som i detta sammanhang särskilt intresserar oss är, att
den Filippus Petri, vilken Annales Sigtunenses säger vara son till
en Katarina av Erikska ätten, var en broder till lagman Lars. När
de båda östgötanotiserna 1244 och 1251 sålunda beröra två bröder,
finns det ju särskild anledning till att med Annerstedt härleda dem
ur en gemensam äldre källa. I alla händelser veta vi, att icke
mindre än fem av Annales Sigtunenses’ få notiser för 1244—1252
röra Benediktas eller Lars släkt, och redan detta utgör en giltig
anledning till att respektera uppgiften om dem.
Lagman Lars är i övrigt blott känd genom ett samman med
brodern Filip utfärdat donationsbrev, där han bär den dubbeltydiga
titeln »Gotorum legifer», D.S. 896. Filip omtalas däremot i flere
samtidshandlingar, D.S. 229, 751, 753, liksom även i Håkan
Håkanssons saga.2 Dessutom känna vi brödernas förfäder i fyra led och
äga rätt många dokument om dem, D.S. 895, 71, 102. Släkten
stammar tydligen från Njudung, där den bl. a. ägt Ekesjö hovgård,8
Lundby samt fiskerätten i Rusken vid Os, som ligger vid sjöns
sydsida, D.S. 119. Dessa besittningar känna vi genom donationer
till Nydala, som också ligger vid Rusken, och säkerligen har familjen
som andra stormansätter ägt gods även på andra håll.
Tillfälligtvis veta vi, att Filip ägt en gård i Sigtuna, och hans dotter Helena
har haft åtskilliga östgötagods, D.S. 751, 753. Släktens nära
förbindelser med Nydala har väl medfört goda relationer till
stiftschefen i Linköping, och redan 1219 finna vi brödernas far Peter
1 Annales äanici, s. 140.
2 Jfr C. M. Kjellberg i Historisk tidskrift, 1923, s. 366—69.
8 K. H. Karlsson i Reg. t. D. S. anser, att härmed troligen avses Ekesjö i
Almesåkra s. Smal., men delar av Ekesjö hovgård hörde i början av 1400-talet till
Nydala, Styffe, a. a., 3 suppl., s. 210.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
