Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek: Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor 141
tjänar onekligen en ny samvetsgrann undersökning, och därvid böra
de rön, som under denna diskussion framkommit, särskilt observeras.
I visan om Benedikta Sunesdotters bortrövande berättas, att Lars
flyr med henne till Norge, och tidigare har man allmänt antagit,
att detta bekräftades av Håkan Håkanssons saga, där Lars skulle
vara nämnd. Klockhoft2 har emellertid, som jag redan inledningsvis
anmärkte, uppvisat att så icke varit fallet. Förtjänt av närmare
prövning är också Klockhoffs från Grundtvig upptagna mening, att
det i Vreta klosterrov omtalade giftermålet mellan Sune och Blin
ägt rum 1222, icke 1210 som vanligen antagits. Hela frågan om
denna visas historiska underlag är för övrigt värd en grundligare
undersökning. Från början synes Klockhoft2 och jag endast ha
varit eniga om en sak, nämligen att visorna om Vreta klosterrov
och Benedikta Sunesdotters bortrövande äro nära samtidiga och
beroende av varandra, och just därför bör kanske denna mening
upprätthållas. Då Klockhoffs grunder för att visan om Benedikta
Sunesdotters bortrövande skulle tillhöra 1300-talets slut visats icke
hålla streck, kunde väl min mening, att båda äro samtidsvisor,
vara värd en förnyad diskussion.1
När Grundtvig först påpekade, att visorna om Benediktas
bortrövande och Folke Algotssons brudrov behandlade ämnen, som även
omtalades i annalerna, kunde han endast hänvisa till 1400-talskällor.2
Bestode samma förhållande ännu i dag, hade Klockhoffs mening
varit mycket svårare att gendriva, och kanske hade den för länge
sedan varit den allmänt omfattade. Fyndet av Annales Sigtunenses
har förhjälpt oss till en fast kunskap om brudroven 1244 och 1288,
men i grunden voro ju Grundtvigs kombinationer lika riktiga denna
bekräftelse förutan. En sådan erfarenhet böra vi lägga på minnet
vid en granskning av visan om Vreta klosterrov. Vi äga
utomordentligt få originalbrev och särdeles magra annalnotiser från
1200-talets början och äro därför mycket illa ställda, om vi söka
verifiera skildringen i Vreta klosterrov, men denna metodiska
svårighet bör icke utan vidare bli utslagsgivande för vår bedömning
av visan.
1 Jfr mitt arbete Studier till den svenska folkvisans historia, under tryckning
i Gbgs Högskolas årsskrift.
2 DgF III, s. 929—30, s. 715 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
