Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Eklund: Strindbergs verksamhet som publicist 1869—1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strindbergs verksamhet som publicist 1869—1880 163
13 juni 1876): »Hvar äro alla de grenar, som vetta åt åskådaren.
––––––Grenverket på omnämnda björk är alldeles för
symmetriskt. Känner icke professor Holm lagarne för aftagandet,
diver-gensen och rubbningarne?» — Med anledning av en Per Ekströms
tavla ges följande karakteristik av det nya landskapsmåleriet, som
inaugurerats av Alfred Wahlberg: »Han målar alltså föremålen
sådana de te sig för ögat på ett visst afstånd — icke försöka återge
dem sådana de äro i verkligheten». Jämför Vårt nyaste
landskapsmåleri (D. N. oktober 1874): »De gamle sökte illusion genom ett
troget återgivande av naturen i alla dess detaljer — de nye sökte
totalintrycket, sökte framställa naturen, icke sådan den var, utan
sådan den företedde sig för det poetiskt betraktande ögat»
(Kulturhistoriska studier, s. 139).
13 maj 1876: »Egron Lundgren-utställningen». Säkert är det
denna artikel Strindberg syftar på i ett brev 9 maj 1876 till Siri
von Essen: »Nu måste jag skrifva om Egron Lundgren» (Han och
Hon, s. 190). I uppsatsen yttras: »Nu tro vi, ty vi hafva sett! . . .
Länge var Egron Lundgren och hans talang en saga blott för oss
hemmavarande svenskar, ty hans konstnärsskap, som blomstrade och
bar gyllene frukt ute i främmande land, hann aldrig bli fullständigt
kändt af landsmännen». Jämför Strindbergs korrespondens till
G. H. T. 22 april 1876: »Hvad som för närvarande sysselsätter
Stockholmarne är Egron-Lundgrenutställningen. — — — Det är
emellertid nästan idel nyheter för oss, dessa akvareller, hvilka i
vårt land varit så godt som en saga blott, då konstnären lefvat
och verkat mest utomlands».
23 maj, 2, 7, 13 och 15 juni 1876: »Konsten, det konstiga och
det naturliga». Artiklarna äro undertecknade S—g, den signatur,
som, omväxlande med Sg, oftast användes av Strindberg under
slutet av 1870-talet (t. ex. i G. H. T. april—augusti 1876). Av de
många beröringspunkterna med Strindbergs övriga författarskap må
blott en påpekas, där en av hans älsklingsidéer framträder: »Törnå
var redan en erkänd målare, innan han reste till Düsseldorf, men
har sedan uppfört sig som en fisk i sand. Han dvaldes gerna i
våra barrskogar, från hvilka han hemtade interiörer, stämningsfulla
och fulltoniga men den köpande publiken fann dem för allvarliga.
Då började T. måla af sommarnöjen med hustru och barn och
ångbåtsbrygga och främmande och allt. Så reste hr T. ut och glömde
bort granskogarne och började måla ett fult slättlandskap, som vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
