Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Eklund: Strindbergs verksamhet som publicist 1869—1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 Torsten Eklund
den högre, ideala konsten, stannar Strindberg vid följande: »Att
Plato ur sin idealstat bannlyste artister såsom varande skadliga för
moralen är kändt. Han ansåg ju verkligheten som ett återsken af
idéerna, och fann sålunda konsten, som ju skulle återge ett sken
af skenet, såsom något underlägset verkligheten». Jämför härmed
Olle Montanus’ uttalande i Röda Eummet: »För övrigt insåg redan
Plato, som ju var ett så fint huvud och idealist därtill, det intiga
i konsten, såsom varande ett sken av skenet (= verkligheten), varför
han också utdrev artisten ur sin idealstat» (s. 358—359).
14 april 1877: »Konst». Ett stående tema i Strindbergs
konstuppsatser är svenskarnas bristande förståelse för bildhuggarkonsten.
Här säges nordbon »sakna sinne för ren form, hvilket ju visar sig
af våra bildhuggares så ytterst fåtaliga publik». Jämför härmed i
brevet 5 januari 1878 till Finsk tidskrift: »Intresset för skulpturen
här hemma är också sorgligt obetydligt — — — Var ligger felet?
Hos naturen som icke givit nordbon sinne för ren form»
(Kulturhistoriska studier s. 197). Likaså i »Konstakademiens utställning
1877» (i Dagens Nyheter), där skulpturen säges »föra ett tynande,
konstlat liv hemma i Norden, där bildhuggaren står så ensam och
oförstådd av publiken, vilken saknar alla plastiska förutsättningar
och behov» (Kulturhistoriska studier, s. 181).
28 april och 9 maj 1877: »Porslinsbilder». Uppsatsen är signerad
Sg och ingår förkortad i Kulturhistoriska studier.
7, 8, 12, 23 juni och 9 augusti 1877: »Konstakademiens
utställning 1877». Artikelserien har i förkortad form influtit i
Kulturhistoriska studier.
2 mars 1878: »Bildande konst». Handlar om Edvard Bergh; i
ett brev 19 febr. 1878 till okänd adressat på Dagens Nyheter (nu i
Strindbergsarkivet på K. B.) säger sig Strindberg skola skicka en
artikel om denne konstnär. Liksom annorstädes berömmes Bergh
för sin svenskhet: »Utländingen presenterar han alltid sin svenska
björkhage och Mälarstrand och med den är han oemotståndlig».
Jämför t. ex. hans omdöme i »Våra franska kolorister»
(Posttidningen februari 1878) om Bergh, »vilken fann den svenska
björkhagen och med den blir odödlig» (Kulturhistoriska studier, s. 191).
26 mars 1878: »Elevarbetena vid Akademien för de fria
konsterna». Artikeln är helt kort och innehåller inget direkt indicium
men röjer dock tydligt Strindbergs skrivsätt. Jämför t. ex. följande
passus: »Der hängde en mörk duk, kanske en fot lång i en blygsam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
