Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 Harald Elovson
Attributionen möter emellertid bestämda hinder ur kronologisk
synpunkt. Våren 1781 befann sig Lidner i Paris. Det hade varit
omöjligt för honom att uppvakta vid graven den 16 april med ett
poem över den knappa fjorton dagar tidigare avlidne domprosten
i Linköping. Det visar sig också att den i Stockholms Posten
publicerade gravdikten redan tidigare varit tryckt separat i
Linköping. Dess författare var dåvarande konsistorieamanuensen och
bibliotekarien vid stiftsbiblioteket i Linköping Samuel Gustaf
Har-lingson, känd som lärare för flera av fosforisterna.1
IV.
LIDNEKS KELIGIÖSA DIKTNING.
Den religiösa diktningen utgör ett starkt och märkligt parti av
litterära œuvre. Den har också blivit livligt uppmärksammad av
forskningen. Det gäller framför allt Yttersta Domen, hans
förnämsta verk i genren. De två oratorierna i Jerusalems förstöring
och Gethsemane ha närmast intresserat som utslag av den nedgång
i skaparkraft, som man velat urskilja hos skalden under hans senare
år. En mera ingående granskning av dessa diktverk, närmast
utgången ur arbetet med en kritisk edition av Lidners skrifter, har
fört mig till en delvis annan uppfattning av skaldens religiösa
diktning än den gängse. Det är i främsta rummet gången av Lidners
religiösa diktning, de olika dikternas tillkomst och inbördes
förhållande, sora här skall behandlas, men även hans förhållande till
tidigare religiös diktning skall beröras.
1791 utgav Lidner oratoriet Gethsemane. Han hade redan
tidigare behandlat samma ämne i den 1788 publicerade dikten Messias
i Gethsemane och Hans gång til Golgatha.2 Dessa poem hänföras
genomgående av litteraturhistorikerna till Lidners senare tid, och
då denna allmänt karakteriseras som en förfallsperiod, blir domen
1 Om författarskapet jfr J. A. Westeklund och J. A. Setterdahl,
Linköpings stifts herdaminne I, Linköping 1919, s. 194, 313.
2 Samlade arbeten av Lidner, andra delen, Stoekholm 1789, s. 55—79. I sin
upplaga 1796 I, s. 255, tryckte Holmberg det 1791 utgivna oratoriet »Gethsemane»
under titeln »Messias i Gethsemane», inlett med företalet till dikten från 1788.
Detsamma skedde i deleenska upplagan liksom i den sanderska editionen, alla
upplagor. Detta Holmbergs högst godtyckliga förfarande har helt naturligt
medfört åtskillig förbistring vid citering av de båda dikterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
