Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 Harald Elovson
ett genmäle mot Holmberg, daterat den 9 april 1789, som
antagligen ej bragtes till offentligheten men som Warburg publicerat,
anmärker på att Holmberg tryckt den ofullbordade dikten.1
Messias i Gethsemane och Hans gång til Golgatha måste sålunda
dateras till 1784. Man kan därför inte längre med Warburg i
poemet se en biprodukt till Yttersta Domen. Det utgör skaldens
första försök i religiös diktning och har sitt stora intresse som det
ftnda bevarade av hans första större religiösa diktverk, den aldrig
fullbordade oratorieserien »Messias», och ej, som man hittills menat,
som utkast till det 1791 publicerade oratoriet Gethsemane. När
Lidner insåg, att den planerade oratorieserien ej skulle bli avslutad,
har han inte känt sig förhindrad att sin vana trogen utnyttja det
redan nedskrivna. Det gäller t. ex. inledningskören, som han
omarbetade till den Cantate, som ingår i första delen av 1788 års
upplaga. Warburg, som lagt märke till denna likhet, har med utgång
från den gängse uppfattningen, att oratoriet Messias i Gethsemane
och Hans gång til Golgatha hör till Lidners senare diktning, i
dettas inledningskör sett en upprepning av Cantate.2 Förhållandet
mellan dem är det omvända, vilket också rent genetiskt sett
framstår som det mera naturliga. De »alldeles afgjorda likheter »mellan
vissa ställen i det ifrågavarande oratoriet och Yttersta Domen, som
Warburg ansett sig kunna tala om, dock utan att ge några belägg,
och som enligt honom få sin förklaring däri, att Lidner vid
utarbetandet av det förra diktverket avskrivit det senare,3 måste också,
som skall visas nedan, tolkas på ett mera organiskt sätt.
De litteraturhistoriska konsekvenserna av den nya syn på Lidners
religiösa diktning, som i det föregående utvecklats, skola här endast
i korthet antydas. Det är tydligt, att man inte, som t. ex. Schück
gjort,4 har anledning att särskilt framhålla den starkt religiösa
inriktningen av Lidners sista författarskap. Det är på höjden av sin
diktarbana, som Lidner efter att haft framgång med »Grefvinnan
Spastaras död» och »Året 1783» vänder sig till den religiösa
diktningen. Hans första stora, aldrig fullbordade verk i denna genre
vittnar om den betydelse som Klopstock haft för hans inriktning
1 Jfr Waebüeg, a. a. s. 173.
2 Warburg, a. a. s. 173.
3 Warburg, a. a. s. 178.
4 Schück och Warburg, a. a. IV, s. 439.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
