- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
2

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavismen i Tegnérs »Norre». Av Victor Svanberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den reala nordiska politik, som Karl Johan fört, utplånas, lyftes
upp till en annan sfär: en ideell skandinavism, som innefattar alla
tre länderna (a. a. s. 501).

Poetiskt sett hör Nore knappast till Tegnérs stora skapelser.
... ett varmt och djupt patos, en oemotståndlig lidelse, ett allvar
sådant som i Svea finner man icke. Förklaringen ligger i öppen dag:
det var ingen omedelbar entusiasm, som inspirerade Tegnér. Politiska
beräkningar drevo honom; vad som djupast låg honom på hjärtat,
hans förtrytelse och smärta, fick han icke sjunga ut (a. a. s. 503).

Den elof-tegnérska uppfattningen av poemet är senast
sanktionerad och preciserad av John Landquist i hans bok om Geijer.
Efter att ha betonat göternas lojala hyllningar till den segrande
Karl Johan tillägger han:

Också Tegnér firade föreningen i dikten Nore, därtill nödd av ett
till Adlerbeth givet löfte. Den istadige poeten hade dock icke kunnat
förmå sig att nämna mannen, som åstadkommit föreningen, prisade i
stället den på Kvillinge hed döde Karl August (J. Landquist, Erik
Gustav Geijer, Sthlm 1924, s. 118).

Vad som med den gängse tolkningen av Nore blir allra mest
förbryllande, är den användning, poemet fick. Det trycktes,
utdelades och upplästes i Norge efter erövringen och unionsuppgörelsen
av Karl Johans kommissarier. Vad Tegnér ej åstadkom med sin
»stora» politiska poesi, ej ens med Svea: en direkt, aktuell insats,
har han nått denna enda gång. Vore Nore en paradox av Tegnér,
»negligerande hela den allmäneuropeiska situationen», så vore diktens
användbarhet i Karl Johans propaganda en paradox på paradoxen,
ett alltför utsökt fall av historiens ironi.

Som arbetshypotes vid en undersökning av Nores politiska
situation passar ej paradoxteorien. Den passar i allmänhet inte i
historien, vars flesta motsägelser avslöja sig som dolda sammanhang.
Inte heller passar den till Tegnér. »Sveas» tillkomsthistoria och
mycket annat visar oss Tegnér som en klarsynt iakttagare och smidig
handlingsmänniska, alls ingen fantast. En helt annan sak är, att
Tegnér var en rask, djärv, ja ombytlig ögonblicksmänniska. Ombytlig
var också den tidens politik; den växlade från dag till dag. Det
fritar oss ej från att söka sammanhangen. Det ålägger oss tvärtom
dubbel vaksamhet, så att de flyktiga kombinationer, Tegnér levde
och diktade i, ej undgå oss.

En genomgång av Tegnérs korrespondens tiden före och efter
Nores datum visar, att diktens tillkomsthistoria är allt annat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free