Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavismen i Tegnérs »Norre». Av Victor Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än enkel, dess förutsättningar tvärtom komplicerade, ja delvis
dunkla.
I ett brev till L. A. Ekmarck 24 dec. 1812 avböjer Tegnér
förslaget att trycka om Krigssången för skånska lantvärnet. Han
har klart för sig och döljer ej i brevet sin motsatsställning till den
nya, ryssvänliga politiken, men lika litet vill han riskera något
fronderi. Han skriver:
Hvad Krigssången angår, så finner du sjelf lätteligen
oskickligheten af att i närvarande omständigheter låta omtrycka den. Ty hvad
äro våra tidningar och vår politik annat än ett ryskt Te deum? En
poetisk kalender bör som en annan kalender passa för året. Ett stycke
som ej andas annat än kärlek för vårt land och hat för vildarne, kan
ej passa deri (Es. Tegnér, Samlade skrifter, ed. Wrangel-Böök, D. II,
Sthlm 1919, s. 421).
Man kan av tonfallet i detta brev ana, att Tegnér med
blandade känslor några veckor senare mottagit en skrivelse från prins
Oscars adjutant, major Carl Gustaf Porseli, med uppmaning att
skriva en folksång, motsvarande den engelska God save the King,
vilken brevskrivaren hört och blivit djupt gripen av. Ur det för
tidsläget ytterst belysande brevet, som befinner sig i Tegnérarkivet
i Lunds universitetsbibliotek, må ett utdrag göras:
Om Herr Professorn finner tjenligt så visa sina landsmän den
tjensten och skrif en allmän folksång på denna lätta, enkla,
alfvarsamma ton. Var god och låt deruti inflyta uti sista verserna att vi
räcka handen till förening åt Norrmännen, denna af hvarje uplyst man
så efterlängtade förening blir ett insegel på vår frihet och
sjelfständighet så länge den nordiska halfön är bebodd. — — —
Om den lyckas, som den helt visst gör, så skall Prins Oscar först
läsa honom och sedan skall den blifva sänd till alla regementschefer
med befallning att göra honom allmän uti arméen, och derefter hoppas
jag att den snart skall kunna anses som Nationalsång (31 dec. 1812).
Det är föga sannolikt, att major Forsell haft någon kännedom
om skaldens politiska tänkesätt; det är av helt annan anledning —
varom mera senare — som han i sin beställning låtit ingå en
skandinavistisk appell. Den bör ha varit lockande för Tegnér, men
icke nog lockande för att övervinna hans motvilja att låna sig åt
att besjunga kriget mot Napoleon. Hans svar till Forsell är ej
känt, men vad han skulle ha svarat, om han svarat uppriktigt,
visar brevet till Adlerbeth 30 maj 1813, vari just planen på en
krigssång diskuteras, och just erövringen av Norge är dilemmat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
