- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
22

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavismen i Tegnérs »Norre». Av Victor Svanberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 Victor Svanberg

entusiastiske skandinaven bedömt läget rätt. Först det norska
upproret gjorde svenskarna klarseende. Så sent som 25 mars
vidarebefordrar Engeström en rapport från Adlersparre till Karl Johan
— men betecknar den som intresselös. Ett par dagar förut, 16 mars,
hade han harmset förklarat, att Adlersparre vilselett regeringen om
läget i Norge och till mellanhänder använt suspekta äventyrare.1
Adlersparre å sin sida ansåg alltjämt sin Norgepolitik riktig och
Karl Johans förfelad; det uppgives, att han efter unionens
slutförande sagt, att om villkoren ej blivit så pass drägliga, han skulle
önskat hela saken ogjord. Baltzar von Platen, som redan tidigare
visat sitt missnöje — tullspärren mot Norge var enligt de Geer
hans skäl att lämna statsrådet — ställde enligt Hartmansdorff till en
scen med kronprinsen vid själva fredsunderhandlingarna i Kiel.2
Tegnér, tillhörande samma läger, den fredliga unionens, kunde privat
till sina vänner under de kritiska vårmånaderna 1814 håna »vår
skarpsinniga politik och dess lysande resultater», varmed han
närmast menar norrmännens för ögonblicket framgångsrika försök att
omintet gör a Kielfreden.

Det mot officiell svensk politik mest illojala, det mest
oppositionella i Nore är emellertid ej Norgevänligheten. Vi ha funnit, att
Karl Johan i det längsta tillät och gynnade fredssträvandena över
»Seveberget» och att fördenskull Tegnér väl som Norgevän kan
kallas frondör efter Norges självständighetsförklaring, men ej vid
tiden för Kielfreden. Det mest oppositionella i dikten gömmer sig
i en annan passus. Skalden nöjer sig inte med att välkomna Norge
som broder, han sträcker också famnen mot Danmark:

Den dag skall gry, och snart, som Nordens ära kröner,

och enar Åsars barn på Åsars jord,

då Gefions ö med Juels, med Tordensköldars söner,

som vaktskepp ankrar utför fjällstängd nord.

Träd viking, ej för när. Hon hvilar lugnt i säfven,

men stridens röda hane gal i stafven.

Vid denna strof mer än vid någon annan del av dikten kan en
oinitierad läsare frestas att med Elof Tegnér sätta ett »gudsfred-

1 L. von Engeström till Karl Johan, koncept, K. B.

2 »Scen mellan Kronprinsen och Platen». Hartmansdorffs
almanacksanteck-ningar, 10 jan. 1814. R. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free