- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
23

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavismen i Tegnérs »Norre». Av Victor Svanberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skandinavismen i Tegnérs »Nore» 23

yxskaft» i kanten. Apostroferingen av Dana är onekligen
förbryllande. Sverige är i krig med Danmark, har till syfte att erövra
den norska rikshalvan, har stora utsikter att nå sitt syfte — eller
har redan nått det, och Lunds akademis betrodde festdiktare spår
en nära förestående intim allians med den stympade fienden.

Ett noggrant skärskådande av den politiska situationen
uppenbarar en visserligen väl dold men också väl genomtänkt mening i
denna apostrof till Sveriges och Karl Johans fiende.

Man kan börja med att erinra om de inviter till fredlig
uppgörelse med Danmark om Norge, som gjordes före vädjan till
vapnen. Karl Johan önskade ingenting hellre än att Danmark i godo
skulle släppa det byte, han föresatt sig att ta, och den ringa iver,
Ryssland och än mer de andra allierade visade att hjälpa honom
till Norge, gjorde honom dubbelt angelägen att få till stånd ett
avtal. Att här ingå på dessa underhandlingars förlopp finnes intet
skäl, men ett par moment i det diplomatiska spelet om Norge äro
ägnade att belysa dels skandinavismens styrka dessa år, dels huru
lätt den hade att kollidera med de nordiska regenternas mot andra
mål inriktade politik.

Mellanhanden vid Karl Johans närmanden till Danmark blev
den danske diplomaten i Stockholm, Baudissin. Sedan Karl Johan
åstadkommit återkallandet av den minister, von Dernath, som 1810
motarbetat den franske marskalkens kandidatur, föll det på den
helt unge Baudissins lott att representera sitt land i det politiska
stormcentrum, som Stockholm då var. Det är knappt underligt, att
han ej visade sig uppgiften vuxen, eller i varje fall ej lyckades
lösa den till sin regents belåtenhet. Han börjar med föresats att
göra livet surt för danske kungens lycklige medtävlare om den
svenska tronföljden, han söker kontakt med svenska missnöjda —
men snart nog är han omvänd, man skulle vilja säga förtrollad av
de vyer, kejsar Alexanders nya svenska vän öppnar. 9 dec. 1812
inger han formligen till sin regering ett förslag till ny kurs och
motiverar den med Karl Johans framgångsrika omsvängning.
Liksom Sverige gör numera även Danmark enligt hans åsikt bäst
i att överge Napoleon. I de kort därefter, 8 januari 1813,
framförda förslagen från svenska regeringen — om kompensation för
Norge i Tyskland, om en dynastisk förbindelse, som skulle göra
Norges avträdande mera ärofullt och mindre oåterkalleligt — gör
Baudissin Karl Johans sak till sin egen så oreserverat, att hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free