- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
26

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavismen i Tegnérs »Norre». Av Victor Svanberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

26 Victor Svanberg

sinska linjen, bytestraktater i skandinavismens tjänst, leder bort
från de tegnérska tankegångarna, återstår ingenting annat än att
efterforska, huruvida Tegnér kunnat skissera sin skandinavism trots
Karl Johan, mot Karl Johan, utan Karl Johan. Naturligtvis låter
det tänka sig — och det är just vad man i fråga om Nore alltid
tänkt sig — att Tegnér helt enkelt negligerat fakta och tagit sin
tillflykt till idealisering och drömmar. Han skulle, som han i ett
av breven säger, av artighet ha stannat vid Karl August och tigit
om Karl Johan. Men nu har han i ett annat brev uttryckligen
förklarat, att det är för vidlyftigt »att i bref omtala», varför han
ej nämnt »Prinsen», och hänvisat till »tidens hvälfningar». Fastän
själva i och för sig gåtfulla, giva dessa ord dock en anvisning, var
man skall söka lösningen på gåtan i själva dikten, i dess slutstrofers
löfte om en snar försoning med Danmark i en innerlig
trestats-skandinavism.

Att det politiska system, som fått namnet 1812 års politik, var
föga populärt i dåtidens Sverige, är ett länge känt faktum. Senast
har Böök belyst denna motsättning ur idéhistorisk och
Tegnérhisto-risk synpunkt och jag kan hänvisa till hans framställning. Det ingår
huvudsakligen tre komponenter i olustkänslorna mot Karl Johans
politik, rysshatet, frän sk vänlighet en och skandinavismen. Böök har
haft särskild anledning att framdraga exempel på rysshatet. För
den tid, jag sysslar med, är den sidan mindre framträdande,
eftersom den officiella vänskapen med Ryssland efter Åbomötet var
evident och lade band på antipatien, under det att skandinaviska
sympatier ännu mer än ett år hade rätt att göra sig offentligen
hörda. Som jag tidigare i denna studie betonat, äro emellertid
ända sedan Karl Augusts dagar rysshatet och skandinavismen
sammanvuxna till ett komplex, vilket ej hindrar, att skandinavismen
mycket väl kunde lösgöras och leva vidare i helt andra
kombinationer. Om den envist kvarlevande tron i Sverige, att kriget som
stundade skulle gälla Ryssland, vittnar sommaren 1812 Baudissin,
själv väl informerad om Karl Johans omorientering men ännu ej
omvänd. Han skriver 21 juli 1812 till sin regering:

En faisant ces jours passés une course dans la province d’Uplande
j’ai été surpris de la prevention contre les Russes, qui existe toujours
encore parmi toutes les classes de la nation. Tout le monde souhaite,
que les preparatifs militaires, dont ön s’occupe a present, soient dirigés
contre la Finlandie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free