- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
36

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavismen i Tegnérs »Norre». Av Victor Svanberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36 Victor Svanberg

Det har icke varit obekant för Grevesmöhlen, att de allierades
fullständiga seger kunde innebära en risk för Karl Johan och hans
nordiska politik. När på nyåret Napoleons aktier stigit, skriver han
(11 jan. 1814): »Troligen blir nu Napoleon dräglig i sina
pretentioner, men jag frugtar mer för de andra, sedan de fått vind i
seglen». Han har bedömt läget alldeles riktigt, när han med
farhågorna för medsegrarnas oginhet i samma brev uttrycker
förhoppningen att vi före den allmänna freden måtte hinna »få Norrige
och vår prins lyckligen hem».

Om det danska krigets förlopp blev man bl. a. på grund av
ishinder mycket fragmentariskt underrättad här hemma.
Grevesmöhlen växlar mellan hån mot »Bror Fredrik», som vill ha »mer
stryk» (4 jan.) och oro, att vi blivit tvungna att nöja oss med
Trondhjems län (17 dec). I brevet 4 januari yppas en farhåga,
att kriget ej skulle vara avgjort med seger på tyska sidan, emedan
danskarna skulle kunna göra en landstigning i Skåne:

Likväl och då vi ej ha mer än 5000 man i Skåne, och alla
matroser hemförlofvade, hvilken hushållning jag för min del ogillar, skulle
Fredric här kunna göra mycket allarm om han med 20000 man och
sina 100 kanonbåtar, som ännu ligga i sjön, gjorde en landstigning i
Skåne, och ginge directe på Carlscrona.

Som synes insinuerar brevskrivaren in i det sista om den
hemmavarande svenska ledningens mindre goda vilja — matroserna hade
oförsiktigt hemförlovats. När en Karl-Johanstrogen på nyåret 1814
kunnat vara så oviss om dens seger, som han önskade framgång,
kan man tilltro Karl-Johansfienden Tegnér mera skepsis; och han
kan redan då ha varit i arbete på Nore.

Det är ett värdigt slut på denna krönika om onda önskningar,
när i glädjen över Kielfredens utropande i Stockholm (25 januari)
mänges vidarebefordrandet av en försenad olycksprofetia:

Du kan tänka, att samma dag som Tit. Camps hitkom (det är
namnet på fredsbudets kurir) hade jag bref från Linköping att en viss
grefvinna utspridt det ryckte, att hela svenska arméen vore kringränd
af danskarna och dömd att svälta ihjäl, samt att H. K. H. vara fången.

Det svenska missnöjet med Karl Johans politik kan sägas ha
haft * sin största betydelse utanför landets gränser. Kunskapen om
tillvaron av en utbredd opposition i Sverige torde kunna visas ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free