- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
39

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinavismen i Tegnérs »Norre». Av Victor Svanberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skandinavismen i Tegnérs »Nore» 39

nyssnämnde Clark, insänd icke som vanligt av Tseherning utan av
Bulow (7 jan. 1813, EL P. nr 11), ordas vidlyftigt om aristokraternas
animositet mot Karl Johan, deras aversion mot hans demokratiska
tendenser — enligt Clark — och deras sympatier för det fördrivna
kungahuset. Bland de vaga antydningarna ståtar dock en
sensationell godbit: »Baronerne Strosefeidt og Macleans papirer er
forseglet og månge andre er paa listen». I ett P. M. 29 juni 1812
(H. P. 1812, nr 109) framställer Tseherning läget i Sverige så, att
ett legitimistiskt parti, »den skaanske Adel og de gamle mægtige
Familier», skulle samlas kring den gamle kungen, medan den nya
tidens män, som Adlersparre och v. Essen hålla sig till kronprinsen.
Huru konstruerad och delvis oriktig denna bedömning av läget än
är, innehåller den dock det grandet sanning, att Karl Johan visste
sig äga antagonister och utan tvivel verkligen ägde sådana framför
allt i den samhällsklass, som var tätare samlad på de skånska
godsen än på något annat håll i landet.

Det man allra helst skulle vilja veta något om, stämningen i
Lund, därom tiga spionrapporterna. »Den akademiska bondbyn»
ansågs icke tillräckligt betydande, dess andliga storheter icke
tillräckligt politiskt fullviktiga för att bokföras i dessa rapporter. Det
enda undantaget är, som man kunde vänta, Munck af Rosenschöld,
men han figurerar icke som representant för sin samhällsklass utan
som meddelare av nyheter. En viss Schnabel har besökt bl. a. »en
professor Rosenskiold, som staaer i Förbindelse med de første Mænd
i Regjeringen» (20 sept. 1812, H. P. nr 323); vad spionen fått veta
av sin sagesman är för oss likgiltiga militära notiser. En annan,
C. J. Nordberg, skriver på erbarmlig svensk-tysk-danska att
kronprinsen för sina syften använt »den in Schweden erkante
talent-volle Proffessor Rosenskiold in Lund, der ofte hier herüber reist,
ohne das man hat gewust in welcher Geschäfte», Nordberg tyckes
alltså ta den talangfulle professorn för spion åt Karl Johan i stället
för dansksinnad och svävar i okunnighet om hans finare förbindelser
i Köpenhamn (4 nov. 1812, H. P. utan nummer vol. II A). — Till
en litterat spion, som gjort Lund den äran, Molbech, framkastade
Tseherning tanken, att staden kunde passa till spioncentral, men det
framgår icke, att han därvid haft i tankarna vikten av att veta de
lärdes tankar i politiska ämnen (15 apr. 1813, Kongel. Bibl. Khvn).

Dock låter det sig göra att få en aning om den svenska
intelligensens hemliga andel i den skandinavistiska opinionsbildning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free