- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
59

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ibsen och Strindberg 59

Strindberg1 är den litteräre mångfrestaren. Även han betraktar
dramat som sitt egentliga fält, men prövar också alla andra
upp-upptänkliga former, innanför och utanför skönlitteraturens råmärken.
Framför allt måste prosaberättelsen till, för att hans starka
natursinne skall få göra sig gällande. Hans œuvre äger i högsta grad
omväxlingens rikedom. Det har ett i förhållande till Ibsens
jättelikt omfång, men är även av ytterst ojämnt värde.

II.

Strindbergs litterära förhållande till Ibsen har delvis redan
varit föremål för utredningar i skilda litteraturhistoriska arbeten.1
Ett försök till överblick och sammanfattning, som här skall göras,
torde dock vara befogat.

Det ligger i sakens natur att Ibsen och Strindberg, de två
kraftigaste diktartemperamenten i sin tids skandinaviska litteratur,
icke kunnat undgå att ta notis om och intryck av varandra.
.Förutom själva diktarrivaliteten måste den i så mycket polära
motsättningen mellan deras naturer snart alstra en stark spänning.
Det har också påvisligen sprungit gnistor över både i den ena och
den andra riktningen.

Den intressanta växelverkan, man här kan spåra, sammanhänger
även tydligt därmed, att Ibsen är den mera utpräglade idealisten
och moralisten, Strindberg den mera utåtriktade och praktiska
verklighetsnaturen. Strindberg börjar därför sin bana som ödmjuk
lärjunge till idédiktaren Ibsen, medan han senare som naturalist
distanserar och i viss mån även inverkar på denne.

Strindberg har ju, sin vana trogen, i självbiografien öppet och
utförligt redogjort för sitt förhållande till Ibsen. Svårare är det
att titta den förbehållsamme Ibsen i korten. En indirekt tillståelse
om att Strindberg spelat en viss roll för hans diktning har han
dock en gång gjort enligt Gerhard Grans relation. Vid ett besök
hos den gamle Ibsen år 1899 Överraskades Gran av att finna Chr.
Krohgs Strindbergsporträtt hängande över Ibsens skrivbord, och
denne anmärkte då: »Ja, der hænger det billede, det er ikke fordi

1 M. Lamm, Strindbergs dramer, I—II, Sthlm 1924—26; A. Lidén, Den
norska strömningen i svensk litteratur på 1800-talet, I, Ups. 1926; S. Linder,
Ernst Ahlgren i hennes romaner. Ett bidrag till det litterära dttitalets
karakteristik, Sthlm 1930.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free