- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
61

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ibsen och Strindberg. Av Sten Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ibsen och Strindberg 61

livslyckan och till sist själva livet — på idéens altare. Ibsen
förnekade visserligen senare ivrigt inför Georg Brandes det kristna
elementet i Brand, men uppenbarligen är det pietismens stränga
försakelsemoral som, om också omedvetet för diktaren själv, stått
upp i Brands gestalt. Strindberg har uttryckt förhållandet exakt
med orden, att Ibsen i Brand »släppt kristendomen men behållit
askesmoralen».

Just paradoxaliteten i Ibsens idealism stämplar den dock som
ett barn av den litterära brytningstiden, icke av den naiva,
oreflekterade romantiken. Det starkast kända i dessa dikter är själva
den järnhårda, olösliga och tragiska konflikten mellan ideal och
verklighet. Ibsen låter Brand in i det sista krampaktigt hålla fast
vid idealet. Men själv sätter han till sist ett frågetecken vid
dramats slut, då han låter honom hamna i iskyrkan och tillfogar den
gåtfulla deus-caritatis-repliken. Falks och Svanhilds avsked lyfter
sig till den romantiska extasens rymder. Men även här kommer
verklighetsmänniskans kritik av den romantiska hyperidealismen
slutligen till tals genom grosshandlare Guldstad.

Det är en idealism, som drivs upp i det paradoxala just därför
att den redan är underminerad av verklighetsmänniskans tvivel.

Vad som först suggererade den unge Strindberg hos Ibsen,
var tydligen Brands ideella fanatism. En viss predisposition för
den ibsenska idealismen ägde han därigenom, att han själv nyss
genomgått en pietistisk period.1 1 den uppgörelse med
signaturgenerationen, som Strindberg publicerade år 1886 under titeln Ben
litterära reaktionen i Sverige, heter det:

»Ibsens Brand slutar 6O-talet och väcker hela den tänkande
ungdomen och rycker den ur dess estetiska drömmar och skenliv och
fordrar handling och tro! Men vad inflytande hade Brand på
signaturerna? Intet alls! —–––-På oss, som hade annat blod i ådrorna,

verkade den som en sträng rannsakning av våra njurar och vi befunno
oss inför en ny religion, som steg fram med krav; vad den avlagda
kristendomen fordrat var tro, Brand fordrade offer, och begreppet plikt
även med risk av lidande stod levande framför oss. Det var en
Savonarolas röst mitt i ett konstdyrkande tidevarv —» [Likt och olikt
II: 208.)

1 Beaktas bör även att Strindberg inspirerar sig av Kierkegaards idealism
samtidigt med Brands.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free